Esaiasson: Kyrkorna inte tillräckligt starka
Andra pratar om förorterna. Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, tog spårvagnen för att faktiskt möta människorna som bor där.
Han tror att det krävs nytänkande för att vända utvecklingen.Det är sällan som en professor i statsvetenskap lyckas reta upp kyrkorna som Peter Esaiasson gjorde med sin bok ”Förorten – ett samhällsvetenskapligt reportage” (Timbro förlag). Hans ifrågasättande av om kyrkorna verkligen når ut brett i förorterna fick både präster och pastorer att reagera. Han blev till och med inbjuden till ett möte i pingstförsamlingen i Gårdsten med företrädare både från frikyrkorna och Svenska kyrkan. Där fick han motta kritik, men också en chans att försvara sig.
– Ingen människa tycker väl om att bli kritiserad, men jag tycker att det i huvudsak var bra samtal, säger han.
Dystra slutsatser
I boken går han igenom 19 observationer som han gjort, utifrån de hundratals intervjuer som han gjort. En observation handlar om civilsamhällets funktion, och där drar han dystra slutsatser. Han menar att föreningslivet i förorten kan se livaktigt ut på pappret, men att det ofta är slutna etniska föreningar eller kanske föreningar som har som huvudsaklig idé att få bidrag. Han menar också att föreningarna ofta inte förmår att mobilisera de ledande och drivande personer som faktiskt kan förändra ett område. Detta tror han också kan gälla kyrkorna.
Peter Esaiasson.
– De personer som kommer till ett språkkafé är antagligen inte de personer som kan lyfta ett område. Det är inte de som kan gripa in och lösa kollektiva problem, säger han.
Men det finns ju många engagerade människor i kyrkorna som gör mycket i sådana områden?
– Jag ifrågasätter inte att det finns eldsjälar som brinner, det är inte min poäng. Det jag ifrågasätter är hur starka organisationerna egentligen är, säger han.
Att föreningar och civilsamhälle ska kunna förändra utsatta förorter är annars en omhuldad idé hos många tjänstemän och politiker. Peter Esaiasson tror i stället att det är andra aktörer som verkligen kan bidra och i boken pekar han speciellt ut bostadsbolag som centrala för att vända utvecklingen i en utsatt förort.
Kristna och muslimer
Men han skulle också vilja se mer forskning kring hur religionen påverkar förorterna. Han är till exempel intresserad av mötet mellan kristna och muslimer. När kan kristna och muslimer samarbeta och när uppstår det konflikter?
– Många människor som är nya i Sverige kommer från länder där det förekommer konflikter mellan kristna och muslimer. Hur översätts den relationen till svenska förhållanden?
Ser en aningslöshet
Han tror överhuvudtaget att det funnits en stor aningslöshet i Sverige kring religionens inverkan.
– Min uppfattning är att den offentliga debatten i Sverige inte ens har börjat kring detta. Man är inte alls förberedd på de konfliktytor som kan uppstå, men också den samverkan som kan finnas, mellan religiösa grupper.
