På 1970-talet kunde en kristen artist som Pelle Karlsson sälja hundratusentals LP-skivor. Även under 1980- och 1990-talet hade kristna låtskrivare en ekonomisk grund genom skivförsäljningen. I dag gäller dock helt andra ekonomiska realiteter. Nedladdning och främst streaming har nästan helt ersatt cd-skivan, vilket fått dramatiska effekter för många artister.
Maria Gustin Bergström gör främst musik som används i kristna sammanhang och hennes sånger har fått stor spridning och mycket uppskattning. Men till skillnad från tidigare generationer av kristna artister finns inte möjligheten att leva på musiken.
– Ett stort problem i dag är att försäljningen av cd-skivor fasas ut, detta som tidigare var enda möjligheten att åtminstone få tillbaka pengarna det kostar att göra en skiva. Skillnaden mellan ersättningen från Spotify och från skivförsäljning är enorm – man får som upphovsman eller artist knappast någonting från Spotify, säger hon.
Inte för att tjäna pengar
Maria Gustin Bergström betonar att hon inte gör musik för att tjäna pengar. Hon ser det egna skapandet som en gåva som hon använder för att betjäna kyrkan. Men i förlängning är hon orolig för att musiken i kyrkan blir lidande om situationen inte förbättras för kristna kompositörer.
– För min del har beslutet blivit att jag väljer att ge Kristi kropp sånger som kan användas, men jag vet att jag inte kommer få tillbaka de pengar jag satsar. Det är mitt val och jag får se det som att jag förvaltar mitt pund.
Hon pekar på att församlingarna skulle kunna hjälpa till, utan att det i många fall skulle kosta dem någonting. Redan i dag betalar frikyrkosamfunden in hundratusentals kronor till Stim för den musik som används i kyrkorna och en bättre rapportering skulle ge en rättvisare fördelning.
Läs mer | Är kyrkorna i otakt med upphovsrätten?
– Om alla församlingar kunde vara noga med att rapportera in alla konserter – sommarkonserter, julkonserter och andra konserter – så skulle det bli möjligt att få en liten del tillbaka som upphovsperson.
Enligt lagen är all musik som framförs under gudstjänster undantagen från ersättning. Maria Gustin Bergström skulle önska att även gudstjänsterna ingick i Stim-ersättningen.
– I praktiken är det detta som skulle behöva förändras så att man kunde leva lite bättre på sin musik.
Borde vara enklare
En annan populär kristen artist är Michael Jeff Johnson. Han ser att många användare rapporterar in hans musik, vilket betyder mycket. Han förstår också att det kan upplevas krångligt.
– Det vore såklart önskvärt om det fanns något smidigare system att rapportera på. Ofta används samma sånger regelbundet, och dessa borde man med ett klick kunna registrera, säger han.
Den störste lovsångsprofilen i svenskt musikliv är Bengt Johansson, som spelat in musik sedan 1980-talet. Precis som många andra säger han att det i dag är svårt att till exempel finansiera skivinspelningar.
– Stim och NCB har varit och är viktiga källor till att få ekonomin att gå ihop. CCLI är bra också. Men det blir inte så mycket tyvärr. Man kan hoppas att viljan att rapportera från kyrkor och församlingar kunde öka, säger han.
Gudstjänstmusiken fortsätta vara fri
Per Harling har skrivit många sånger och psalmer, som sjungs i alla samfund, men kanske främst i Svenska kyrkan. Han berättar att han får pengar från Stim varje år, främst då hans musik spelas i tv eller radio.
– Det finns ju inga lokaler som musik spelas så mycket som i kyrkorna, alltifrån gudstjänster till konserter, och där är man nog över lag dåliga på att rapportera. Jag är glad pensionär, och får ju in pengar för min levnad, men det finns ju naturligtvis sångförfattare som delvis lever på det man gör i musikaliska sammanhang.
Urban Ringbäck är föreståndare i en Sveriges största frikyrkoförsamlingar, Smyrna i Göteborg, och han är även kompositör. Han är tacksam över att han har en anställning som ger honom utrymme att skapa musik. Men han menar att det kan vara tufft för dem som inte har den grunden att stå på, och att frikyrkan ibland varit dålig på att ta tillvara de människor som har musikaliska gåvor och ge dem en skälig ersättning. Samtidigt tycker han att gudstjänstmusiken ska fortsätta att vara fri.
– Jag tror det blir orimligt om vi skulle ha rapportering eller betalning för varenda musikinslag i gudstjänsterna. När det är konserter, då ska det ju rapporteras, men jag tror tyvärr att det sköts ganska dåligt generellt.
Urban Ringbäck menar att Stim bara är en del av frågan. Streamingtjänster, som populära Spotify, lever på att distribuera musik, men låtskrivarna och artisterna får en väldigt låg ersättning.
– Det är ju någon som tjänar pengar på Spotify, och fördelningen är inte rättvis. Man måste ha respekt för upphovspersonerna bakom, säger han.
