Vad vore kyrkan utan musiken? Den förenar, undervisar och fördjupar, en gåva som bär i både glädje och sorg.
Men även om musiken är central i kyrkan är det också ett område där många församlingar glatt struntar i lagar och regler: man kanske streamar lovsångsmusik från Spotify inför gudstjänsten, kopierar en uppsättning noter till hela kören eller struntar i att redovisa låtarna från en konsert.
– Kyrkorna tycker att evangelium ska vara gratis, men reglerna gäller i alla sammanhang, även här, säger Simon Ådahl (bilden).
Tillsammans med Frank Ådahl har han inte bara ett långt förflutet i den kristna musikvärlden, de båda bröderna undervisar också i musikjuridik vid Linnéuniversitetet i Växjö. Det ger Simon Ådahl perspektiv på musiklivet i kyrkan.
– Medvetenheten om upphovsrätten är ganska låg i församlingarna, men det håller på att bli bättre, säger han.
Köpte en skiva som övriga kopierade
Han minns hur han fick ett telefonsamtal under tiden i bandet Edin-Ådahl. En körledare berättade glatt att han hade ett väldigt bra system, han köpte in en skiva som alla medlemmar sedan kopierade.
– Jag sa att om du vill att kristen musik ska fortsätta att ges ut, så bör var och en köpa sin egen skiva. Det är ingen unik attityd, det är samma sak med noter där det kopieras ganska fritt, säger Simon Ådahl.
Kontrollen försvann
En annan person med stor erfarenhet av den kristna musikbranschen är Lasse Petersson (bilden), som arbetat i den sedan början av 1980-talet. De senaste decennierna har han främst ägnat sig åt lovsångsmusik i David Media, som både är ett skivbolag och ett musikförlag.
De flesta vet vad ett skivbolag sysslar med, men musikförlagen är mer okända. Dessa verkar för låtskrivarnas och kompositörernas rättigheter. Lasse Petersson berättar att när främst psalm- och sångböcker användes i kyrkorna så fick upphovspersonerna betalt av bokförlagen. Men när den moderna lovsångsmusiken började spridas i kyrkorna kom också overheaden till flitig användning och då försvann också kontrollen.
– Där skrev man bara ner texten och la den på overheaden. Där började ju ett bortfall av intäkter, för det fanns ju ingen licens och kunskap om vad man fick göra eller inte, säger han.
Sånger kunde också spridas genom kopiering. En musiker var kanske på besök i en annan församling, hörde en sång och skrev ned den själv utan att känna till upphovspersonen. Plötsligt fanns sånger där låtskrivaren blivit helt anonymiserad. Den som faktiskt skrivit texten och musiken hade helt förlorat sina rättigheter, till och med erkännandet att faktiskt vara upphovsperson.
– Många sånger översattes också utan tillstånd. En sång är ju rättighetshavarens egendom, och allt ska godkännas vid en översättning.
David Media var på gång att starta licensiering för lovsång när man fick en fråga av organisationen CCLI om företaget ville representera deras repertoar i Norden. CCLI har en licens som ger församlingar rätt att kopiera och projicera texter. Men när David Media skulle introducera denna licens mötte man motstånd och fick kritik bland annat i Dagen. Skulle någon nu försöka tjäna pengar på den kyrkomusik som borde vara gratis? Det sågs som mycket provocerande.
– Men i grunden handlade det ju faktiskt om att kyrkorna bröt mot lagen. Detta var en möjlighet för dem att göra rätt för sig, säger Lasse Petersson.
Läs mer | Låtskrivare efterlyser mer noggrann rapportering
CCLI grundades i USA efter det att en amerikansk församling blivit stämda på miljonbelopp för att ha struntat i upphovsrätten. Men CCLI genomför inga kontroller i församlingarna för att få dem att betala licens, man litar hellre på församlingarnas vilja att göra rätt för sig.
– Om man bara sjunger ur psalmböcker så behöver man inte betala till CCLI, men så fort man gör egna låtblad, projicerar eller datalagrar så ska man göra det, säger Elsa Rydin, som arbetat på den svenska avdelningen av CCLI.
Lasse Petersson menar att respekten för upphovsrätten har blivit bättre i kyrkorna, men samtidigt gör den digitala tekniken det enkelt att i dag kopiera både musik och noter.
– Någonting vi brottas med är de nya administrativa system där du lagrar noter digitalt och vem som helst kan ladda ner det i församlingen.
Viktigt att rapportera
I dag är det ungefär tusen svenska församlingar anslutna till CCLI, och de betalar en årlig summa till organisationen. Elsa Rydin berättar att det är viktigt att församlingarna inte bara betalar in, utan även rapporterar vilken musik det är man använder. Då kan pengarna fördelas rättvist till låtskrivarna.
– Jag tycker att vi ska sjunga svenskt och norskt och rapportera sångerna. Då stärker vi sångskrivarna här, säger hon.
CCLI täcker dock bara rätten att mångfaldiga texten, inte att framföra själva musiken. Den senare delen bevakas av organisationen Stim. Enligt svensk lag har upphovspersoner rätt till ersättning när deras musik framförs, men för kyrkor finns ett viktigt undantag: I gudstjänstsammanhang är musiken alltid fri. Är det en konsert eller liknande ska församlingarna betala till Stim. Nästan alla samfund har dock slutit avtal med Stim som innebär att samfunden betalar för den rätten, och det varierar mellan samfunden på vilket sätt de enskilda församlingarna debiteras. Inom Pingst gäller till exempel att samfundet betalar för mindre konserter, men de som samlar fler än 500 besökare får församlingen stå för. Församlingar som inte tillhör dessa samfund behöver dock teckna egna avtal med Stim om de använder musik utanför gudstjänsten.
Krångligt och tidsödande
Samfundens årliga kostnader kan ligga på hundratusentals kronor, men summorna är inte offentliga. Lena Wohlfeil (bilden), som är samordnare för musik på Equmeniakyrkan, tycker det är viktigt med Stim-avtalet.
— I våra sammanhang får de som skriver musik ofta inte så mycket ersättning. Om vi vill att de ska ha möjlighet att skriva mer musik är det viktigt att rapportera till Stim så de får betalt, säger hon.
Men det finns hinder på vägen som gör att pengarna kan distribueras fel.
Lisa-Gun Bernerstedt (bilden)
, senior adviser på ledningsavdelningen på Svenska kyrkans kyrkokansli i Uppsala, menar att församlingarna vill betala till rätt personer, men att rapporteringen upplevs som krånglig och tidskrävande. Svenska kyrkan har nu tillsatt en utredning och ska ha överläggningar med Stim om möjliga förbättringar.
– Svenska kyrkan är ju en av de allra största aktörerna i svenskt musikliv, och därför blir det extra viktigt för oss och upphovsrättsinnehavare att vi gör rätt, säger hon.
En liknande problematik finns i frikyrkorna.
– Våra församlingar vill göra rätt, men det är inte alltid så lätt att göra rätt. I en församling tänker man inte alltid så mycket på Stim-frågor, det är inte det som är i centrum, säger Samuel Hector (bilden) som är musikkonsulent på Pingst.
Bygger på eget ansvar
Stim har något mystiskt över sig. När man pratar med kompositörer och människor i branschen florerar det rykten kring hur Stim-pengarna egentligen fördelas. En oro är att de pengar som kyrkorna betalar in går till de som komponerar hitmusiken, och inte till de kristna låtskrivarna.
Ellika Gullander är affärsområdesansvarig på Stim och är glad över samarbetet med samfunden.
– Vi känner verkligen att samfunden vill göra rätt för sig. De har ju också delvis ett egenintresse, de vill ju att de egna musikskaparna ska få det de har rätt till. Sedan är vi en organisation, och samfunden har en annan organisation, och det handlar om att hitta en samverkan på bästa sätt, säger hon.
Stims verksamhet bygger inte på kontroller, utan på att församlingar och artister tar eget ansvar.
– Vi skulle vilja ha mer musikrapporter från frikyrkoförsamlingar och därför pågår just nu ett arbete med att bland annat sammanställa ett brev som kommer gå ut till olika samfund med tydligt budskap om vikten av musikrapportering och hur man enklast gör det, säger hon.
Ellika Gullander betonar att Stim inte vill ha rapporter om gudstjänstmusiken, eftersom den ändå inte påverkar fördelningen av pengar. Men var hamnar pengarna när musik inte rapporteras in, är det hos Max Martin och Taylor Swift? Nej, för att dela ut samfundens pengar så rättvist som möjligt så används dels rapporterna som kommer in från församlingar till Stim, men också underlag från andra källor, som CCLI:s redovisning av populära kristna sånger.
– Pengar som kommer in genom avtalen med Svenska kyrkan och frikyrkosamfunden går också till den repertoaren. Vi försöker att få in ett så brett underlag som möjligt för att få bra träffsäkerhet, säger hon.
Fusk i församlingarna
Svenska kyrkan och frikyrkorna kan ha olika musikprofil. Därför fördelas Svenska kyrkans Stimpengar utifrån rapportering från Svenska kyrkan och medlen från frikyrkosamfunden utifrån rapporteringen från frikyrkoförsamlingarna.
I det kristna musiklivet utgör körerna en viktig del. Men det är inte alltid som texter och noter hanteras enligt gällande regler. Till organisationen Musikförläggarna kommer ibland rapporter om fusk i församlingarna.
– Egentligen är reglerna inte svåra att lära sig. Det behövs i princip alltid tillstånd när man vill kopiera skyddat material som någon annan skapat, säger Ellinor Gyllenstierna som är föreningsjurist på Musikförläggarna.
Hur tycker ni att upphovsrätten respekteras i kyrkor och församlingar?
– Det är svårt att svara på. När Musikförläggarna kontaktas handlar det ju alltid om intrång i någon form. Det finns många som kan reglerna och som sköter sig utmärkt, men det finns även exempel på motsatsen.
---
Ordlista
Stim (Svenska tonsättares internationella musikbyrå). Stim är en organisation som arbetar för att låtskrivare ska få rätt till sin ersättning, till exempel när deras verk framförs, av dem själva eller någon annan artist, på konserter eller spelas upp i radio.
Sami (Svenska artisters och musikers intresseorganisation). Sami ser till att musiker och artister får ersättning när deras inspelningar till exempel används som bakgrundsmusik i en affär eller spelas i radio. Sami bevakar alltså den inspelade musiken.
NCB (Nordisk copyright bureau). NCB är en musikorganisation som hanterar så kallade mekaniska licenser. Det handlar om när musik till exempel används i filmer eller tv-serier. En avgift ska också ofta betalas till NCB vid skivutgivning.
Bonus. Bonus är en upphovsrättsorganisation, som bevakar text, bild- och noter. Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan har avtal med Bonus vilket bland annat ger rätt att kopiera från ett antal psalmböcker.
CCLI (Christian Copyright Licencing International). Är en amerikansk organisation som bevakar många kristna låtskrivares rättigheter. En CCLI-licens ger bland annat rätt att projicera sångtexter under gudstjänsten.
Musikförläggarna. Är en branschorganisation för svenska musikförlag.
---
