Trött på den etablerade mansbilden

Öppnade ögon efter Metoo

För vissa kom det inte som någon större överraskning, andra upplevde det som en ögonöppnare, när Metoo-rörelsen slog ner som en bomb hösten 2017. De många vittnesmålen, främst från kvinnor, om sexuella trakasserier och övergrepp väckte även debatt kring maktstrukturer och mäns individuella och kollektiva ansvar.

Samtidigt har en annan rörelse vuxit fram runt om i landets kyrkor: Grupperna och träffarna som ska ge män ett sammanhang att på olika sätt samtala om manlighet, normer och känslor.

– Metoo satte bland annat fingret på att vi män har en viktig roll i att bidra till en inkluderande kultur och ett tryggare samhälle. Men även om förövarna i huvudsak är män så är det här en destruktivitet som i stor grad också drabbar män, säger Kristoffer Fredriksson (bilden), verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Bilda Nord.

”Killmiddag”

Sedan två år tillbaka arrangerar Bilda i olika sammanhang, både i och utanför kyrkan, ”Killmiddag” – en typ av samtalskvällar där deltagarna äter mat tillsammans och sedan samtalar i både mindre och större grupper utifrån ett tema.

– Män är överrepresenterade i självmordsstatistiken, söker sällan hjälp för psykisk ohälsa och upplever en högre grad av icke självvald ensamhet.

Den ensamheten tror Kristoffer Fredriksson att Killmiddag kan vara en motpol till. Efter en bit mat samtalar man i små grupper om personliga erfarenheter och berättelser. Till sin hjälp får alla en skriftlig samtalsguide, ett frågeformulär i punktform kring ett tema som kärlek, vänskap, skörhet eller sex.

– Tanken är att undvika att tala alltför allmänt eller generellt kring ämnet, utan att man helt och hållet utgår från sina personliga tankar och erfarenheter. Blir det svårt kan man alltid skylla på frågorna i samtalsguiden. Då känns det på något sätt mer okej att vara personlig.

Hittills har Bilda arrangerat Killmiddag i kyrkor i Norrland och på några av pingströrelsens konferenser, och Kristoffer beskriver det som en av flera viktiga delar i att hjälpa församlingar att komma vidare i utvecklingen av sitt eget jämställdhetsarbete.

–  En av anledningarna till att jag kom hit är att jag alltid haft väldigt svårt att prata om problem och att lämna ut mig själv, berättade 82-årige Bo Lennart Lundgren för Dagen efter att ha deltagit på Killmiddag under Lapplandsveckan i somras.

– Jag är uppvuxen med att män inte pratar om känslor, då är man inte längre man, förklarade han.

Temakvällar för män

Ett annat exempel är Livets ord i Uppsala, som sedan hösten 2018 arrangerat ett flertal temakvällar riktade till män. Genom föreläsningar och panelsamtal har temakvällarna bland annat tagit upp hur man definierar manlighet, kommunikation i parrelationer och sexualitet.

– Responsen är otroligt bra och det märks att många har saknat ett sådant här sammanhang. En kille sa till mig: Jag vill så gärna vara en riktig man. Jag har inte haft någon pappa så ingen har berättat för mig hur man gör, säger Fredrik Lundqvist (bilden), som håller i träffarna..

– Vi vill lyfta fram klassiska dygder som ansvar, mod, disciplin, integritet och visdom. Det är strävan efter dessa saker som bygger en man, inte hur mycket skägg, tatueringar eller muskler du har.

Har inte prioriterats

Att hjälpa män hitta gemenskap och tillhörighet med varandra har ofta inte prioriterats i kyrkor, vilket kan ha lett till att män så sällan hittar en naturlig plats i församlingslivet på samma sätt som kvinnorna ofta gör, tror Fredrik Lundqvist.

– Kvinnor är på många sätt ryggraden i kristenheten, och kyrkor över hela världen har stora utmaningar i att attrahera män. Vi ser också att män inom kyrkan nästa är lika ensamma som män utanför, vilket inte är bra.

Kristoffer Fredriksson pekar på att kyrkor ofta varit bra på att bland annat anordna kvinnofrukostar, där det finns utrymme för kvinnor att prata om svårigheter.

– Men det har inte varit lika självklart att inkludera män i liknande sammanhang.

Bygga starka män

Samtalsgruppen ”Med Jesus som förebild”, som startades i S:t Matteus kyrka i Malmö i höstas, är ett exempel på en mansgrupp inom Svenska kyrkan. Gruppen utgår delvis från Jesus men även andra bibliska och nutida manliga förebilder och tar upp vad det innebär att vara man i Sverige i dag.

– Efter Metoo kändes det särskilt viktigt att skapa en mötesplats för bara män. Fotbollsarenan kan absolut ha en viktig betydelse men här ger vi utrymme åt ett ganska allvarligt samtal, som annars lätt inte blir av, säger prästen Lars Törnqvist (bilden), som håller i samtalen.

Lars Törnqvist berättar att hans egna unga vuxna döttrar bland annat hjälpt honom få upp ögonen för ojämlika samhällsstrukturer på ett nytt sätt.

– De har präglat mig mycket i min syn på genusfrågor. Bland annat har de berättat hur killar ofta fått ta mycket mer plats i olika sammanhang.

En viktig katalysator

Även om mansträffarna till viss del skiljer sig åt till formen så har de en sak gemensamt – Metoo var en viktig katalysator.

– Jag ser Metoo som en oerhört viktig rörelse. Det var nog ingen man som inte stannade upp och skärskådade sitt beteende, säger Fredrik Lundqvist.

Samtidigt påpekar han risken med att ensidigt beskriva manlighet som destruktivt, eller tidigare generationers mansroll som enbart ett patriarkalt förtryck.

– Vi bygger inte ett bättre samhälle genom att riva ner traditionella manliga ideal, utan genom att bygga starka män som är villiga att ta ansvar. När jag ser en man som vill det, ser jag inte en avvärjd fara, utan hopp för framtiden.

Möjligt att prata personligt

Kristoffer Fredriksson på Bilda tror att en av kyrkans största utmaningar är att skapa ett klimat som gör det möjligt att prata personligt – även när vi inte lever upp till vissa ideal.

– I frikyrkan är vi ofta vana att mötas i smågrupper och tala om livet i en vidare bemärkelse. Men det finns även starka normer kring hur man bör leva och ofta högt ställda ideal. Då behövs det också sammanhang som gör det möjligt att öppna sig även när vi inte når upp till idealen.

”Även män i kyrkan mår dåligt”

– Det här borde vi gjort för längesedan.

Det säger Tom Stigson (bilden), en av de många män som under hösten och våren deltagit under temakvällarna om manlighet som anordnats på Livets ord i Uppsala.

– Kvinnor kan nog ha lite enklare att öppna sig, medan många män känner igen sig i att man gärna stänger in sig, ofta ofrivilligt, och inte delar med sig av sina känslor och tankar.

Temakvällarna på Livets ord har varit annorlunda mot hur det oftast ser ut på församlingens möten. I panelsamtal och Ted Talk-liknande föredrag har olika teman kring manlighet tagits upp för att sedan fortsätta i samtal vid fikaborden.

Första kvällen gjorde störst intryck

Även om Tom upplevt alla kvällarna som högintressanta så var det särskilt den första kvällen som gjorde störst intryck på honom.

– Det var när Fredrik Lundqvist talade om Guds tanke för mannen och manlighetens centrum, nämligen att ta ansvar.

För Tom satte den samlingen fingret på vad manlighet är och hur en man ska vara.

– Manlighet kan ofta framställas som något direkt negativt. Man kanske tänker på någon som är framfusig och behandlar kvinnor illa. Men vi behöver en sund och sann bild av vad manlighet är. Blir en kvinna illa behandlad ställer man sig bakom och detsamma gäller givetvis när andra män far illa. Man tar ansvar.

Uppmärksamma mäns psykiska ohälsa

För att förändra de destruktiva mansideal som finns tror Tom att vi även behöver uppmärksamma mäns psykiska ohälsa och erbjuda en gemenskap och rätt verktyg.

– Fler börjar nog inse att även män i kyrkan mår dåligt. Många har destruktiva tankar om sig själva och en del kan gå med självmordstankar i 10–12 år utan att prata med någon.

Till temakvällarna har män i olika åldrar kommit och utbytet mellan generationer tror Tom är viktigt.

– Vissa hos den äldre generationen kan ha idéer som att män inte ska ha långt hår, men om vi ser bortom sådana banaliteter så finns det så mycket vi kan ge varandra mellan generationerna. Äldre till exempel kan ha befunnit sig i samma äktenskap i 40 år. Där finns erfarenhet som vi yngre har mycket att lära oss av.

Vissa män som nu vill samtala om sina problem kan tidigare ha blivit illa bemötta av vänner eller föräldrar och därför slutit sig. Där finns ett stort arbete att göra för att förändra klimatet, menar Tom.

– Det här handlar inte om mysiga arrangemang för män. Vi behöver skapa en kultur där vi kan prata med varandra och krama om varandra.

Tydliga ramar

För Umeåborna Daniel Stenvall (bilden) och Daniel Örnberg har anledningarna till att delta i Killmiddag både handlat om en vilja till förändring och mer "egoistiska" motiv till fördjupning i frågor kring jämställdhet.

– För mig började det med en vilja till jämställdhet. Efter att ha deltagit kände jag att jag själv behövde förändras trots att jag tror mig veta vad det handlar om, berättar Daniel Stenvall.

– Hemma hade vi pratat en del om jämställdhet och feminism, men att prata med andra män om att vara man på det sättet har det inte blivit utrymme för på samma sätt som på Killmiddag, säger Daniel Örnberg.

Underlättar med tydliga ramar

Även om det för många kan kännas svårt och nervöst att prata om ämnen som kärlek, sex eller våld, så känner de båda hur ramarna för Killmiddag underlättat. Båda fascineras av hur lätt samtalen faktiskt flutit på, de svåra ämnena till trots.

– Sedan blir nog det även en trygghet i att sitta och prata i ett sammanhang av en större grupp, säger Daniel Örnberg (bilden).

Han tror att det för många i kyrkan finns en vana av att prata om svåra frågor. Men oftast på ett teologiskt eller andligt plan och sällan kring frågor om mansnormer, sex och kropp.

– Visst har man talat om de ämnena, men då oftast i form av undervisning snarare än genom samtal där det finns utrymme till personliga erfarenheter eller frågor.

Vissa ämnen kan i förhand kännas mer utmanande än andra. Samtalet om pornografi är ett sådant exempel. Där har stödfrågorna och de tydliga ramarna ändå skapat en trygg atmosfär, tycker Daniel Örnberg.

---

Killmiddag

• Killmiddag är från början ett koncept framtaget 2016 av organisationen Make Equal, en stiftelse som arbetar med utbildningar och föreläsningar kring jämställdhet och jämlikhet.
• Teman som en Killmiddag kan kretsa kring kan vara: kärlek, vänskap, ego, flyktvägar, skörhet, sex. Till varje tema finns en samtalsguide med frågor som deltagarna utgår ifrån vid samtal i mindre grupper.
• Sedan starten har konceptet även utvecklats och anpassats till att fungera i olika slags sammanhang. I dag finns samtalsguider särskilt framtagna till Killmiddagar för pappor, skolor och arbetsplatser.
• Källa: Bilda, Make Equal

---

”Uppmuntrar till att vara personlig”

– Jag hade nog inte pratat med någon om porr på det sättet tidigare. Men det kändes ändå aldrig hotfullt eller obehagligt. Frågorna uppmuntrar till att vara personlig och i det avseendet kan man ju aldrig ha fel.

Att det nu dyker upp fler sammanhang för män av den här typen i kyrkan, handlar det om en förändring i hur vi pratar om manlighet?

– Det beror nog mycket på var man befinner sig. Kanske att det funnits en positiv utveckling i de sammanhang som är närmast mig, men på vissa håll kan det till och med vara en tillbakagång, säger Daniel Örnberg.

– Jag kommer från en svenskkyrklig bakgrund och där har jag uppfattat att man på många sätt fångar upp de här frågorna snabbare än på många håll utanför kyrkan, säger Daniel Stenvall.

Så blev kyrkan feminiserad

Att kristna män brottas med mansrollen är inget nytt. Det berättar Yvonne Maria Werner, professor i historia vid Lunds universitet, som bland annat lett ett forskningsprojekt om kristen manlighet.

Till viss del ser Yvonne Maria Werner paralleller mellan dagens diskussion kring manlighet och den som pågick när kyrkans ställning i samhället förändrades under 1800-talet. Det visar hennes forskningsprojekt ”Kristen manlighet – en modernitetens paradox: Män och religion i en nordeuropeisk kontext 1840–1940”.

Kyrkans makt försvagades

– När kyrkans makt försvagades under mitten av 1800-talet och inte längre var fundamentet i samhället, privatiserades allt mer av kyrkans liv och knöts till hemmet. Samtidigt börjar man dela in allt mer i kategorierna manligt och kvinnligt. Kristna dygder ansågs snart vara feminina dygder.

– Eftersom kristen trosutövning kopplas allt mer till kvinnan och privatlivet sågs de kristna männen som feminiserade av de delar av samhället som inte längre definierar sig som kristna, säger Werner.

Sågs som problem i Svenska kyrkan

I Sverige har feminisering av kristendomen främst setts som ett problem för den protestantiska kyrkan. De många kvinnliga helgonen och förebilderna inom Katolska kyrkan har exempelvis använts av protestanter som argument mot katolicismen.

Under början av 1900-talet försökte olika föreningar och grupperingar inom Svenska kyrkan, som Kyrkbröderna och Ungkyrkorörelsen, framhålla kristendomen som en manlig religion.

– Tanken då var att motarbeta bilden av Jesus som blid och feminin, bärande på ett lamm över axeln. Jesus skulle i stället representera maskulinitet och auktoritet.

Nationalistisk psalm

Ett exempel är ”Fädernas kyrka”, en psalm vars text skrevs av J.A. Eklund, Ungkyrkorörelsens förgrundsgestalter. Med psalmens nationalistiska och patriotiska teman ansågs den närmast progressiv då den 1937 togs in i psalmboken.

– Den lyftes senare ut, på 1980-talet, då den av många ansågs vara alltför nationalistisk. Närmare vår tid har den blivit nästan halvfascistisk.