Till viss del ser Yvonne Maria Werner paralleller mellan dagens diskussion kring manlighet och den som pågick när kyrkans ställning i samhället förändrades under 1800-talet. Det visar hennes forskningsprojekt ”Kristen manlighet – en modernitetens paradox: Män och religion i en nordeuropeisk kontext 1840–1940”.
Kyrkans makt försvagades
– När kyrkans makt försvagades under mitten av 1800-talet och inte längre var fundamentet i samhället, privatiserades allt mer av kyrkans liv och knöts till hemmet. Samtidigt börjar man dela in allt mer i kategorierna manligt och kvinnligt. Kristna dygder ansågs snart vara feminina dygder.
– Eftersom kristen trosutövning kopplas allt mer till kvinnan och privatlivet sågs de kristna männen som feminiserade av de delar av samhället som inte längre definierar sig som kristna, säger Werner.
Sågs som problem i Svenska kyrkan
I Sverige har feminisering av kristendomen främst setts som ett problem för den protestantiska kyrkan. De många kvinnliga helgonen och förebilderna inom Katolska kyrkan har exempelvis använts av protestanter som argument mot katolicismen.
Under början av 1900-talet försökte olika föreningar och grupperingar inom Svenska kyrkan, som Kyrkbröderna och Ungkyrkorörelsen, framhålla kristendomen som en manlig religion.
– Tanken då var att motarbeta bilden av Jesus som blid och feminin, bärande på ett lamm över axeln. Jesus skulle i stället representera maskulinitet och auktoritet.
Nationalistisk psalm
Ett exempel är ”Fädernas kyrka”, en psalm vars text skrevs av J.A. Eklund, Ungkyrkorörelsens förgrundsgestalter. Med psalmens nationalistiska och patriotiska teman ansågs den närmast progressiv då den 1937 togs in i psalmboken.
– Den lyftes senare ut, på 1980-talet, då den av många ansågs vara alltför nationalistisk. Närmare vår tid har den blivit nästan halvfascistisk. n
