Moskén
Det blåste upp till en rejäl debattstorm i början av året då det blev känt att en moské i Växjö ansökt om böneutrop.
Sätt stopp, islam håller på att ta över, menade vissa.
Religionsfrihet gäller även för muslimer, menade andra.
Det var intensivt och polariserat och debatten gick hela vägen upp till partiledarna, där vissa hänvisade till bullerlagstiftning och andra till rätten att slippa religiösa trosbekännelser i sitt eget hem.
Nu har det gått snart fem månader sedan Växjö fick böneutrop och debatten har bedarrat.
---
Böneutrop i Sverige
- Sedan 2013 har vi haft böneutrop i Sverige, då en moské i Botkyrka beviljades böneutrop på fredagar.
- Tidigare i år blev det dock stor debatt då en moské i Växjö lämnat in en ansökan om böneutrop.
- I mitten av mars kom KD-ledaren Ebba Busch Thor med ett utspel där hon uppmanade sina kommunpolitiker att säga nej till lokala böneutrop, och därefter drog en stor politisk debatt igång.
- Polisen gav till slut tillstånd till böneutrop i Växjö, som började ljuda i slutet av maj.
- Även en moské i Karlskrona har fått tillåtelse att ha böneutrop i år.
---
Själva moskén i Växjö är ett anspråkslöst enplanshus beläget i stadsdelen Araby, ett av de områden i Sverige som polisen pekat ut som särskilt utsatt. Här finns problem som ofta förknippas med förortsområden, ekonomisk utsatthet, hög brottslighet och många boende har utländsk bakgrund. Men samtidigt känns det som att det satsas på området när man kommer dit, flera nybyggen samsas med de mer slitna fasaderna.
Ett sorl av svaga "salam aleykum"-hälsningar sprids i moskén strax innan fredagsbönen ska börja. Stämningen är gemytlig, inte helt olik den hjärtlighet jag själv upplevt i många frikyrkor. Men det gäller att småprata så tyst som möjligt för att respektera dem som redan börjat be.
Böneutrop från mobiltelefon
Ungefär en kvart innan församlingens böneutrop ska börja kommer det välkända böneljudet från en mobil. I normala fall är det solens färd på himlen som reglerar tiden för när de dagliga bönerna ska bes inom islam, men här i Växjö har också polisen med ett finger i spelet. Det är de som har beviljat böneutrop på fredagar klockan 13.00. Ett fåtal moskébesökare väljer ändå att lägga pannan vid marken lite tidigare då den "riktiga" bönetiden äger rum.
Här finns en stor mångfald bland besökarna, vissa kommer klädda som människor gör på den arabiska halvön, andra kommer direkt från jobbet i arbetskläder. Här finns också en stor etnisk mångfald. Den som sticker ut är jag, med mitt traditionella svenska utseende. Förutom några flickor som följer med sin pappa så är moskébesökarna uteslutande män.
När böneutropet till slut börjar ljuda är det dovt och oväntat svagt. Det är en förinspelad bön som sätts på i ett av rummen vid sidan om den stora moskésalen. Det råder drop-in-verksamhet, folk kommer inramlandes hela tiden och skohögen utanför ingången blir bara större och större. För att inte störa de bedjande, som får det allt trängre, tar jag steget ut ur lokalen efter att böneutropet inletts. Det är som att skruva upp volymen ett par snäpp. Ljudet kommer från två högtalare som sitter på moskéns tak och det är först utomhus som utropet kommer till sin rätt.
Ljudet når villakvarteren
"Allahu akbar" letar sig in över den muslimska förskolan som ligger i anslutning till moskén. Ljudet når utan problem även den kommunala förskolan på andra sidan en mindre parkeringsplats. Utropet når hundratals meter bort, in till hyreshusen med parabolantenner och villorna med gräsmattor. Högtalarna är riktade mot ett skogsparti, men ljudet hörs klart och tydligt in i de omkringliggande bostadskvarteren.
Det duggregnar och är nästintill folktomt ute. De som rör sig är männen som ska in i moskén. Det går att skymta en och annan kvinna, de flesta är slöjbeklädda, några av dem är på väg att hämta barn på någon av förskolorna. Omkring hundra meter från moskén går en större väg där bilar susar förbi. Hur många som hör böneutropet är oklart. Om någon störs är omöjligt att veta.
– Vi tänker inte så mycket på det, säger en av personalen på den kommunala förskolan.
Hon menar att det ändå är så mycket stoj och stim med barnen så böneutropet märks inte.
– Fast det är irriterande att de snor våra parkeringar, säger hon om fredagsgästerna.
Fullsatt i moskén
Moskén blir till slut full till bristningsgränsen, temperaturen stiger, dofterna blandas och till slut åker fönster efter fönster upp under den timslånga ceremonin där även en predikan hålls. Mitt i allt hörs ljudet av kyrkklockor, ett svagt men tydligt klingande från Mariakyrkan som ligger en bit bort.
– Det är inget konstigt med det, säger imamen Ismail Abu Helal, som jag intervjuar efter fredagsbönen.
Han säger sig själv vara uppvuxen på Kyrkogatan i en stad i det egyptiska deltat.
– Det första jag hörde i livet var kyrkklockor.
Han säger också att flera av hans barndomsvänner var kristna.
Men nu bor han i småländska Växjö, där han förutom imam också är rektor för en muslimsk skola.
Varför är det viktigt för er att ha böneutrop?
– För att det framkallar känslan av att man är hemma, säger Ismail Abu Helal.
– Det handlar om kärleken till det här landet, det här främjar integrationen.
Varför räcker det inte med böneutrop inne i moskén, varför måste det höras utomhus?
– Man kan vända på frågan, varför inte? Böneutrop har funnits för att kalla folk till bön då det inte fanns några klockor. Det är inte samma sak nu, säger han.
I stället hänvisar han till känslan.
– Man kanske har vuxit upp med böneutrop i ett annat land. Nu är vi i Sverige, i ett kristet land där man påstår att det finns religionsfrihet och att alla är lika, det här är en bekräftelse på det. Vi mår bra när vi hör böneutrop och ingen annan mår dåligt. Det är väldigt harmlöst.
Men i Sverige är det nästan ingen som är uppvuxen med böneutrop, förstår ni att folk reagerar?
– Jag förstår, men varför ska man inte glädja sig med andra som får något som de tycker om och mår bra av. Vi muslimer mår bra av att höra böneutrop, vi känner att det är vårt land.
Ismail Abu Helal säger att böneutrop är en bekräftelse på att han som muslim hör hemma här i Sverige och det innebär att han vill vara med och bidra till samhället.
Handlar böneutrop om att sprida islam, att missionera?
– Det handlar inte om det. Jag har inget emot att islam sprids, men böneutrop är ett kulturellt inslag som jag hoppas ska kunna ge trygghet till muslimer. Samtidigt är det något som många svenskar tycker om, säger Abu Ismail Helal.
Han håller heller inte med i argumentet som framförts på annat håll, att böneutrop skulle ha en segregerande effekt. Tvärtom.
– Det här handlar om att muslimerna känner sig mer integrerade.
Så böneutrop är integration?
– Det är min absoluta uppfattning, ja.
Politikern
– Jag var tydlig från början med att böneutrop inte är ett sätt att öka integrationen, snarare ökar det polariseringen och drar isär Växjö.
Det säger Anna Tenje (M), kommunstyrelsens ordförande, ett direkt eko av vad hon sa då böneutropen debatterades som intensivast i början av året.
Då var det valrörelse och många nickade instämmande i hennes kritik. Moderaterna fick sedan nästan 30 procent i kommunvalet i Växjö och ökade en aning, Anna Tenje sitter kvar på sin post.
Märks det någon skillnad nu när Växjö har böneutrop?
– Jag tror inte att gemene man har märkt något, de som inte bor i området, säger hon.
---
Vad är ett böneutrop?
- Ett böneutrop är en kallelse till bön och har använts inom islam ända sedan profeten Muhammeds dagar.
- Det finns fem olika böneutrop under en dag, från det att solen går upp till dess att solen går ner.
- I många muslimskt präglade länder hörs böneutropen flera gånger om dagen, vanligtvis via högtalare uppsatta i moskéernas minareter.
- Bönen ses som en av islams fem grundpelare, och muslimer vänder sig mot Mecka då de ber.
- Fredagsbönen mitt på dagen är att jämföra med en söndagsgudstjänst för kristna.
- Bönen är inrutad i en fastslagen ritual, där man först måste ta av sig skorna då man kliver in i en moské, sedan ska man tvaga sig innan man böjer pannan mot marken.
- En imam är den som leder de församlade i bön. Oftast är det en person som studerat teologi, men högre teologisk utbildning är inget krav.
- I stort sett alla moskéer separerar männen från kvinnorna, där kvinnoavdelningen är mer undanskymd, ofta på en avskärmad läktare.
---
Men några har överklagat beslutet, där vissa fall ännu inte prövats.
Vad kan du som politiker göra för att stoppa böneutrop?
– För det första ville jag se en god dialog med församlingen innan de gick in med sin ansökan, säger Anna Tenje.
– Den fanns inte, vi blev tagna på sängen. Det var mitt i en valrörelse, det var som att hälla bensin på en eld. Den processen var inte lyckad.
I övrigt är det bullerlagstiftningen hon har att förhålla sig till, något som inte beslutas om på kommunal nivå. Beslutet om böneutrop låg ett tag hos miljö- och hälsoskyddsnämnden i Växjö, men senare var det till slut polisen som tog det avgörande beslutet. Kommunalrådet må bestämma över mycket i staden, men här är makten begränsad.
Men handlar inte böneutrop om religionsfrihet, är inte den viktig?
– Religionsfriheten är oerhört viktigt. Jag är den förste att verkligen stå upp och skydda religionsfriheten, att man har rätt att utöva sin religion, att man har rätt att tillhöra det samfund man själv önskar, säger Anna Tenje.
– Men samtidigt handlar det om att försvara det sekulära samhället. Var går gränsen för att slippa religionen? Där har jag varit tydlig, om Svenska kyrkan hade kommit in med ansökan att sätta upp högtalare på domkyrkan för att proklamera ut trosbekännelsen hade jag tyckt att det var olämpligt. Så det här är inte en fråga om islam eller kristendom, utan jag anser att religion är en privatsak. Man har all rätt i världen att utöva sin tro, men vi som inte tillhör Svenska kyrkan eller är muslimer ska inte behöva höra någons trosbekännelse.
Vad Anna Tenje säger sig efterfråga i nuläget är en större debatt på ett nationellt plan. För frågan om böneutrop är för stor och känslig att hantera för en nämnd i en enskild kommun.
Kommunalrådet menar att böneutrop är ett fenomen som troligtvis kommer att poppa upp även på andra platser i landet. Att Växjö i dag har ett böneutrop i drygt tre minuter på fredagar kanske inte är en så stor sak. Men om en moské vill ha fler böneutrop, kanske fem utrop om dagen som i de muslimska länderna, vad händer då?
– Det är samma bullerlagstiftning som gäller, säger Anna Tenje, som har svårt att se att en moské som fått tillåtelse för böneutrop en gång i veckan skulle kunna nekas böneutrop flera gånger i veckan enligt nuvarande regler.
Biskopen
– Jag vill tillämpa den gyllen regeln och möta andra som jag själv vill bli bemött, säger Växjös biskop Fredrik Modéus.
Han gav sig tidigt ut i debatten med budskapet att han välkomnade böneutrop. Framförallt för han fram religionsfrihet som argument.
– Den har tjänat oss väl under lång tid, det är viktigt att den även får tjäna andra, den som tror och tänker på ett annat sätt än jag måste få möjlighet att visa det, säger han.
När du säger att du "välkomnar böneutrop" låter det som att du tycker att böneutrop i sig är något positivt?
– Det jag välkomnar är att det måste få märkas att vi lever i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle, säger biskopen.
---
Hur översätts ett böneutrop
- Ett böneutrop sker alltid på arabiska och följer ett tydligt mönster. Samtidigt finns det vissa variationer i vad som ingår. Dels finns det skillnader mellan islams båda huvudinriktningar, sunni och shia, dels används lite olika formuleringar beroende på vilken av de fem bönerna man kallar till, exempelvis vid morgonbönen då man ropar ut att be är bättre än att sova.
- Böneutropen översätts också lite olika, exempelvis vill vissa använda det arabiska ordet för Gud, Allah, även i en översättning. Ofta handlar det om en markering att det är islams Gud som åsyftas. Allah är dock inget egennamn, utan används även av arabisktalande kristna och återfinns i Bibeln.
- Andra väljer att även översätta ordet Allah till det berörda språket, på svenska blir det helt enkelt Gud. Även den här typen av översättning kan vara en markering att det bara finns en Gud, även om det kan finnas flera religioner med motstridiga uppfattningar om vem Gud är.
- Så här översatte apologeten Tomas Samuel, som själv konverterat från islam till kristendomen, det muslimska böneutropet i en uppmärksammad debattartikel i Dagen;
- Allah är störst. Allah är störst.
- Jag vittnar att det finns ingen gud (som är värd tillbedjan) utom Allah.
- Jag vittnar att Muhammed är Allahs sändebud.
- Kom till bön. Kom till bön.
- Kom till framgång. Kom till framgång
- Allah är störst. Allah är störst.
- Det finns ingen gud utom Allah.
- Så här lyder en översättning på Wikipedia;
- Gud är störst. Gud är störst.
- Jag vittnar att det inte finns någon annan gudom än Gud
- Jag vittnar att Muhammed är Guds sändebud
- Kom till bön. Kom till bön.
- Kom till frälsning. Kom till frälsning.
- Gud är störst. Gud är störst.
- Det finns ingen gudom utom Gud
---
– Jag tror att det långsiktigt är den enda hållbara vägen. Vi lever tillsammans sida vid sida med varandra, vi tror och tycker olika, det är inget alternativ att låtsas att vi lever i ett annat samhälle än det som vi lever i.
Böneutrop, resonerar han, är sedan en fråga för den lokala polisen som får fatta beslut utifrån ordningsstadgan. Där det fungerar att ha böneutrop är det också i sin ordning.
Vilka reaktioner har nått fram till dig efter att du gav dig in i debatten?
– Åsikter från hela fältet. Där finns de som är väldigt glada och tacksamma för att jag värnar religionsfriheten, och sedan har jag tagit emot hatbudskap där man tycker att jag släpper fram islam. Men då har man en väldigt bestämd bild av att islam är en mördar- och förtryckarreligion.
Vilken reaktion har varit vanligast?
– De som tycker att det är dåligt, säger Fredrik Modéus.
Han beskriver att det finns mycket hat i budskapen som nått honom, det är svordomar och könsord om vartannat.
– Men framför allt finns det en grovt förenklad bild av det som är en världsreligion, med mängder av bekännare. Det är fullkomligt självklart att det inom islam finns hela skalan från liberala till de som är fanatiska. Den bredden finns i alla religioner.
Som biskop i en kyrka är det väl din roll att även berätta om Jesus för muslimer?
– Jag har varit kristen i hela mitt liv, präst i över 25 år och varje dag ägnar jag åt att berätta om Jesus Kristus och försöker göra tron levande för människor. Det ägnar jag all min tid åt, det är mitt uppdrag, det finns inte minsta tvekan om vad som är min uppgift, säger Fredrik Modéus och tillägger.
– Dessutom är det en uppgift för kyrkans företrädare att ge utrymme åt dem som tror annorlunda.
Han säger att det här inte står i motsättning till varandra, det gäller att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Man ska vara tydlig i sin egen bekännelse och sedan lämna utrymme åt andra. Den som är trygg i sig själv kan vara öppen mot andra.
Kyrkan vänder sig till alla
När han får frågan på vilket sätt Svenska kyrkan i Växjö vänder sig till muslimer, svarar biskopen att kyrkan vänder sig till alla.
– För mig blir det märkligt att bara lyfta fram muslimer. Vi kommer med det glada budskapet till alla, utan reservation.
– Så fort någon blir nyfiken på kristen tro är det en församlings uppgift att finnas där för att du ska kunna lära känna den kristna tron bättre.
Söker sig muslimer till Svenska kyrkan i Växjö?
– Under de gångna åren har vi sett att det kommit många muslimer hit i samband med asylinvandringen. Vissa av dem hittar sin tillhörighet i den muslimska trosbekännelsen, andra är sekulära, andra hittar ett hem i den kristna kyrkan.
Så muslimer söker sig till Svenska kyrkan?
– Absolut.
Hur ska man hantera folks rädsla inför att islam växer i Sverige och att vi har fått böneutrop?
– Så fort människor uttrycker rädsla ska man ta det på ett väldigt stort allvar, säger Fredrik Modéus.
– Alla som skrivit till mig och sagt sig vara rädda för böneutrop har jag svarat.
Det har inneburit mängder av mejl, biskopen har själv tappat räkningen.
– Men för mig har det varit viktigt att efter mina uttalanden inte bara släppa allt och strunta i dem som faktiskt är oroliga. Även de riktigt tuffa mejlen har jag svarat på för att visa att jag bryr mig.
Får du svar tillbaka?
– Ibland. En del fortsätter att bara häva ur sig, då är det inte lönt att fortsätta dialogen. Andra säger tack för att du svarade, det hade jag inte väntat mig. Då har vi fortsatt dialogen, ofta med ett mer nyanserat budskap.
Kyrkan
– Från min trädgård hör jag både böneutrop och kyrkklockor, säger Pelle Rosdahl, pastor i Ulriksbergskyrkan i Växjö.
Kyrkan ligger bara någon kilometer från moskén i Araby som blev rikskänd då de ansökte om böneutrop. Pastorn bor själv intill den omtalade stadsdelen.
– Böneutrop är ett annorlunda inslag, jag tror att många hajar till men jag tror att det inte upplevs som speciellt störande, är hans personliga omdöme om böneutropet.
– Fast det var mycket högre än jag trodde. Jag bor cirka 500 meter från moskén.
Några kraftfullare åsikter än så vill inte pastor Pelle Rosdahl dela med sig av eftersom det i hans församling, som är ansluten till både EFK och Pingst, finns så skilda uppfattningar i frågan. Som pastor väljer han att iklä sig diplomatens roll när Dagens reporter är på plats och träffar några ur församlingen.
Ingen gemensam linje
Ända sedan Växjös biskop Fredrik Modéus gick ut med sitt helhjärtade stöd till böneutrop har övriga kyrkoledare i staden legat lågt. Pelle Rosdahls förklaring är att det är för att åsikterna spretar. Inte heller Växjös kristna råd lyckades enas om en gemensam linje.
Dan Ringberg leder församlingens farsitalande grupp och har tidigare varit missionär i arabvärlden. Han förklarar att debatten om böneutrop gått huller om buller i församlingen, men uttrycker efter ett tag sin egen åsikt i frågan.
– Jag tycker att det är fel att kalla det för böneutrop. Det här är islams trosbekännelse. Jag har bott i arabvärlden och har svårt att förstå varför man får ha det här i Sverige. För svenskar som inte förstår vad som sägs har det blivit en ljudfråga, men det är mer än så för dem som förstår vad som ropas ut.
Vill inte vara en aktör som protesterar
Pastorn Pelle Rosdahl förklarar samtidigt att församlingens aktar sig för att bli en aktör som protesterar mot saker, det handlar inte bara om frågan om böneutrop, utan gäller i största allmänhet.
– Vi vill som församling bli kända för vad vi är för, inte emot.
Och det som församlingen ser som sitt uppdrag är att få människor att komma till tro och in i församlingsgemenskapen.
Bland annat söker sig flera före detta muslimer, främst från Iran och Afghanistan, till Ulriksbergskyrkan och Pelle Rosdahl säger att de aldrig har döpt så många människor som just nu.
– Det har även startats en markant bönerörelse i församlingen. Det är intressant att det sammanfaller med att vi har fått böneutrop i staden.
Två personer från församlingens farsitalande verksamhet är också med då Dagen är på besök. Amir och Nasim vill enbart bli presenterade med förnamn.
– Vi hittade Gud här, berättar Amir.
"I Iran pratade man om Gud, här lever vi med Jesus"
Tidigare, i Iran, gick de bara till moskén vid högtidliga tillfällen. I övrigt handlade islam om regler och kontroll, där staten övervakade att medborgarna följde de religiösa påbuden.
– I Iran pratade man om Gud, här lever vi med Jesus, summerar Nasim.
Ingen av dem har själva hört böneutropen i Växjö, men säger att det inte skulle kännas bra om de gjorde det.
– Varför måste vi tvingas lyssna på böneutrop? frågar sig Amir.
– Jag kan prata med Jesus när som helst, säger Nasim, och resonerar att som kristen behöver hon inga böneutrop för att komma i kontakt med Gud.
