– Ett annat är att ekumenik, även om den är personlig, knappast kan vara privat när det gäller den institutionella formen. Det handlar ytterst om relationer mellan två eller flera kyrkor. Dessa två principer har också varit grundläggande vid mina kontakter med Berget i Rättvik, säger han till Dagen.
Thomas Söderberg, som var biskop i Västerås mellan 2008 och 2015, konstaterar samtidigt att Berget är självständig stiftelse och att stiftelsens styrelse har överlämnat ansvaret för Bergets verksamhet till kommuniteten på Berget.
– Det innebär att Berget står utanför tillsynen av biskop och domkapitel i Västerås, säger han samtidigt som han poängterar att de präster och diakoner i Svenska kyrkan som är verksamma på Berget trots detta står under denna tillsyn.
Ansträngd relation
Relationen mellan Berget och Svenska kyrkan har som sagt varit ansträngd i många år. Våren 2011 sa Thomas Söderberg exempelvis till SVT Dalarna att Berget inte var en del i Svenska kyrkan eftersom kvinnliga präster inte fick tjänstgöra där. Och sommaren 2013 uppkom en kris. Då ansökte nämligen kommuniteten på Berget, Den Heliga Treenigheten, hos Kammarkollegiet om att få bilda ett eget trossamfund.
Förebild var Östanbäcks kloster utanför Sala, också det i Västerås stift. Klostret står under Benedikts regel i Svenska kyrkan. Men sedan 2008, några månader efter att Thomas Söderberg vigdes till biskop i Västerås stift, är klostret även registrerat hos Kammarkollegiet som ett eget trossamfund.
Religiöst avståndstagande
– Därför trodde jag att även vi skulle kunna göra samma sak, förklarar Peder Bergqvist, som poängterar att enbart ekonomiska skäl låg bakom ansökan.
Samtidigt har han förståelse för att Svenska kyrkan kunde tolka det som ett religiöst avståndstagande.
Och när Thomas Söderberg fick vetskap om att Berget hade lämnat in en ansökan till Kammarkollegiet tog han snabbt kontakt med Peder Bergqvist.
Thomas Söderberg vill inte kommentera för Dagen exakt hur han reagerade, men säger att han inte hade sett några problem med agerandet om det hade handlat om en föreningsbildning.
– Många sådana finns i Svenska kyrkan. Det är betydligt mer komplicerat när det gäller ett registrerat trossamfund.
Peder Bergqvist är mer frispråkig. Han säger att Thomas Söderberg hotade med avkragning om inte ansökan drogs tillbaka. Så skedde också.
Som det framgår av artikeln på föregående uppslag efterfrågade Peder Bergqvist ett tydligare stöd för Berget vid två tillfällen, dels 2013, dels i början av 2015. Svaren gjorde dock inte Peder Bergqvist klokare och han hävdar att responsen är symptomatisk för Svenska kyrkan och Västerås stift.
”Nu blev det inte så
Thomas Söderberg är av en annan uppfattning. Han säger att han bland annat har gett kontraktsprosten, för det kontrakt där Berget ligger, i uppgift att hålla kontakt med Berget.
– Jag har försökt att hålla dialogen levande. Inte minst gäller det präster och diakoner där. Det gäller bland annat inbjudan till kontraktskonvent och liknande. Likaså har de inbjudits till de samlingar som skett på stiftsnivå. Sällan har jag mött dem där.
– Jag hade hoppats att möta företrädare för Berget vid någon av de samlingar jag inbjöd till under våren och försommaren. Då hade jag kunnat föra samtal om den aktuella situationen. Nu blev det inte så.
