Dokument

Löttorps camping - från överfyllda tältmöten till konflikter och konkurs

Löttorps camping är en av de mest framgångsrika satsningarna i svensk kristenhet. Men vid sidan om succéer och välfyllda jättetält finns även konkurs och konflikter. Det förbereds en nystart av de nya ägarna, som de gamla eldsjälarna är kritiska till. Ska det bli en pubsatsning och en uttunnad kristen profil?

Observera att artikeln publicerades 2013.

Vintern vill inte riktigt släppa sitt grepp om Öland. Snön ligger fläckvis kvar och påminner om att det trots allt är en bit kvar till den efterlängtade högsäsongen. På min fråga om jag kan hitta en pizzeria att äta på någonstans på norra Öland som har öppet så här års får jag till svar av förbipasserande man: "Du, lycka till". Men det finns ett undantag i stillheten: Löttorps camping. Där är det full fart. Gamla toaletter, bräder, gardiner och verktyg ligger huller om buller ute på campingen. Det gamla ska ut, och nytt material är på väg in. De gamla småstugorna längs Munketorpsgatan ska få ett ansiktslyft och även nya stugor ska byggas. Uppåt 70 stycken. I den stora resturangen myllrar det av hantverkare och ett stenkast därifrån planeras en ny pool, och ytterligare ett stenkast därifrån ska den nya spaanläggningen ligga. Det är ett helt nytt Löttorp som håller på att växa fram.

Efter några turbulenta år är målsättningen nu tydlig. Campingen ska bli en av norra Europas finaste. Investerare har pumpat in miljoner och satsningen ska nå långt utanför de kristna kretsarna.

Över Löttorps himmel lyser solen, precis som på campingens välkända skylt. Glädjen borde vara total. Men så är det inte riktigt. Än finns det frågor som skaver mellan det gamla och det nya. Rykten florerar i kyrksverige om att något inte står riktigt rätt till. Att Elca, Löttorps evangeliserande del, håller på att läggas ner, att ingen svarar när man frågar efter campingplats, att restaurangen ska förvandlas till pub och att nyckelpersoner på campingen har skulder i mångmiljonklassen.

Enligt ägarna själva är campingen piggare och mer välmående än någonsin. Vad är sant? Till slut bestämmer vi oss för att ta reda på hur det står till med Löttorps camping. För att förstå den svenska frikyrkans engagemang och ständiga våndor kring den lilla campingen på norra Öland måste man backa bandet till de magiska åren på 1970-talet. De unga bröderna och musikerna Kjell och Rolf Samuelsson hade bestämt sig för att anordna ett kristet ungdomsläger på musikhandlare Axel Bjurenstedts campingplats på Öland. Men istället för ett enkelt ja, hade de fått en oväntad fråga som de var tvungna att ta ställning till: Vill ni inte istället köpa hela campingen?

STORHETSTIDEN 1970–1993

Kjell Samuelsson, numera bosatt på södra Öland, minns tydligt frågan som skulle komma att förändrade deras liv. – Jag och Rolf var studenter i Uppsala och vi hade aldrig haft en tanke på att köpa en camping. Samtidigt var det något i det som lockade. Kjell och brodern Rolf vände sig till Gud. Om tanken var att de skulle köpa campingen ville de se att en person blev frälst under tältgudstjänsten den kvällen. Det blev inte en. Det blev tre personer.

– Jag minns att vi tittade på varandra i samförstånd. Vi hade begärt ett tecken, och fått det. Så även om det kändes som att vi tagit vatten över huvudet på oss blev det en affär med Axel 1970.

Det blev startskottet för campingverksamheten. Efter två år kom även Kjell och Rolfs yngre bröder Olle och Jard med i sånggruppen och campingen. Dessutom flyttade de verksamheten till ett större område, det som är Löttorps camping än i dag, och även stiftelsen Elca (Evangelistion på Löttorps camping) startades.

Succén blev total. “Bröderna Samuelssons” blev stora stjärnor inom den växande frikyrkorörelsen, och överallt där de kom gjorde de reklam för sin nya camping. Alla ville vara en del av det nya fräscha Löttorps camping.

– Tidningarna skrev om oss, och i tältet var det så fullt att vaktmästaren fick använda skohorn för att få in alla. När barnmatinén var slut stod det redan 1 000 personer och köade utanför tältet, säger Kjell Samuelsson.

– Det var som på Jesu tid. Man kan inte förstå att det har hänt.

De problem som fanns var av angenäm art. Besökstältet för 300 personer blev snabbt för litet. Även det för 500 personer. Och till slut fick bröderna köpa ett tält som rymde 2 000 personer. När även det blev fullt sju dagar i veckan fick de ha flera gudstjänster per dag. Bakom allt stod ideella krafter, men också Samuelssons själva. De dirigerade trafiken, tömde torrdassen och körde soporna. På kvällarna svidade de om och ställde sig på scenen i tältet.

– Det var en fantastisk tid. Jag förstår inte hur vi orkade, det var ett helt otroligt tempo. Ibland kom vi i säng vid halv ett, och sedan gick vi upp sex igen, säger Jard Samuelsson.

Han är den ende av bröderna som fortfarande är aktiv på Löttorps camping. Under sommarveckorna spelar han fortfarande sina låtar i tältet – helt ideellt. På 1970-talet gick allt i en rasande fart. Uppåt och framåt. Över 1 000 personer lär ha döpts under de första tio åren.

Vi drog inte längre åt samma håll. Det handlade om allt: musiken, Löttorp och Elca. Det var som en skilsmässa. Och vi har alla en del i det.

—  Jard Samuelsson

Men tragedin 1981 satte allting i gungning. Den äldste av bröderna Samuelsson, Rolf, dog i cancer endast 41 år gammal. Utan storebror blev tillvaron aldrig densamma för brödrakvintetten.

– Vad händer med en bil som tappar ett hjul? Vi klarade inte av det när vi blev tre. Det märktes mer och mer, gick ut över verksamheten. Vi drog inte längre åt samma håll. Det handlade om allt: musiken, Löttorp och Elca. Det var som en skilsmässa. Och vi har alla en del i det. En gemensam skuldbörda, säger Kjell Samuelsson.

Konflikterna eskalerande. Olle flyttade till USA och började jobba med ekonomi. Och splittringen mellan Kjell och Jard blev så djup att de än i dag inte har någon kontakt.

– Vi hade behövt andlig och professionell hjälp. Men det blev aldrig så, säger Kjell Samuelsson. 1993 gick Löttorp i konkurs. Bröderna Samuelssons och campingens storhetstid var över. Men inte konflikterna.

ARVET 1993–2010

– Det var bättre på Bröderna Samuelsons tid. Det sa de till oss. Och visst, det tycker jag också. Men vad då? Ska vi lägga ner allting bara för att det var bättre förr?

Elca-stiftelsen köpte campingen ett år efter konkursen och vid rodret satt nu en husvagnsförsäljare, göteborgaren Janne Peterson. Han hade suttit med i styrelsen för Elca sedan 1973, och vid försäljningen av konkursboet blev han ordförande – både för Elca och själva campingen. Han skulle komma att, enligt flera tidigare anställda, styra skeppet med en järnhand ända fram till 2010.

– Jag delar inte in människor i kristna och inte kristna. Jag delar in dem i kyrkvana och inte kyrkvana. För mig är alla troende. Och det är det vinnande konceptet bakom Löttorp. Det ska alltid vara låga trösklar till ett tält, säger Janne Peterson och skrattar.

Optimismen har alltid varit hög hos husvagnsförsäljaren. Från början till slut.

– Man skulle ju kunna tro att jag kunde något om camping, eftersom jag sålde husvagnar, men jag kunde ju ingenting om det i början. Men vi försökte. Och jag visste från början att jag har det vinnande konceptet för att vinna människor för Gud! Skapa ett ställe där kristna trivs. Då vågar de ta med sina vänner och bekanta. Sedan fångar man dem med ett riktigt bra möte.

Kanske var det också Janne Petersons obotliga optimism som delvis blev fallet för Elcas ägande över Löttorp. Byggandet av norra Ölands största restaurang skulle locka nya människor till campingen.

Det var bara ett problem. Notan för restaurangbygget skulle landa på fyra och en halv miljon kronor. Och det blev tio miljoner.

– Jag kan inte skylla ifrån mig. Jag var ansvarig för allt. Och visst, det är klart att det går att kalla det ett misslyckande. Men helt ärligt, inför Gud, så tycker jag att det blev fantastiskt.

Restaurangbygget gjorde att Löttorps camping ännu en gång gick på knäna, rent ekonomiskt. Något var tvunget att göras. Janne Peterson lämnade officiellt över stafettfinnen till journalisten och tv-profilen Siewert Öholm, som lovade att förvandla Löttorps camping till ett “Almedalen för kristna - året runt”. Hans gamla arbetsgivare, tidningen Världen idag, skulle bidra på ett hörn. Men de högtflygande drömmarna förverkligades aldrig. Det enda som växte var Elcas skulder. Siewert Öholm lämnade besviken verksamheten redan samma år.

När de som lånat ut pengar till Elca, däribland Janne Peterson själv, skulle få tillbaka sina pengar var det dags att agera. Med skulder över 17 miljoner stod Löttorp camping åter till salu. Pingst fick frågan att köpa, men tackade till slut nej. Janne Peterson, som fortsatt sitta i styrelsen, tar då tillsammans med styrelsen kontakt med en annan företagare i Göteborg, Johny Henriksson, för att denna ska leta köpare till den kristna campingen. Henriksson, med ett brett kontaktnät inom byggbranschen, kommer tillbaka med ett gäng köpare som gemensamt lägger ett bud, vilket är allt för bra för att motstå.

Janne Peterson är nöjd. Löttorps camping har räddats på mållinjen. De nya ägarna är visserligen inte uttalat kristna, men lovar på ett offentligt möte på Löttorps camping i juli 2012 att den kristna profilen ska finnas kvar. Ändå bubblar det under ytan. Allt fler mejl kring Löttorp dimper ner i Dagens inbox. Det är personer som menar att de nya ägarna inte har rent mjöl i påsen, att alkoholen kommer att flöda på campingen, att Elca är på väg att läggas ner, att Löttorp, frikyrkans flaggskepp, är i händerna på riskkapitalister som kommer att forma om campingen till oigenkännlighet.

RYKTENA 2012–

– Usch! Jag blir så ledsen att jag nästan kräks. Hur kan man göra så här mot Guds verk? Tänk om de visste det, de som arbetat där ideellt under alla dessa år, att det skulle blir en pub!

Han är förtvivlad, Mikael Almqvist, Löttorps före detta campingchef.

Vecka in och vecka ut, året om, från 1986 till 2009 åkte han till campingen för att se till den. Först som rörmokare, sedan vaktmästare och till sist som campingchef. En av drömmarna var att starta en kristen ungdomsfestival som skulle vara ett helnyktert alternativ till Hultsfredsfestivalen. Så blev det inte. Nu träffar jag honom utanför hans hus på norra Öland, två mil från Löttorp.

– Det känns så ledsamt alltihop. Jag har varit med om att få se människor helade på Löttorps camping, jag har varit med om fantastiska saker där. Men nu känns det hopplöst, säger han.

– Jag har ju insyn i ekonomin. Jag vet hur mycket de får in i kollekt till Elca. Jag vet vad de får in i gåvor. Det kommer aldrig att gå. Det finns inte en möjlighet, säger han och skakar på huvudet.

Även grundaren Kjell Samuelsson är minst sagt skeptisk. Han säger sig “tvivla på affärsidén” och i ett mejl skriver han bland annat: “Jag sörjer att Löttorps camping inte längre hålls principiellt fri från alkohol med tanke på alla familjer med barn och ungdomar som satt så stort värde på den inriktning som Löttorps camping har haft under alla år. De påstår att visionen lever vidare. Men är i så fall inte den visionen för Löttorps camping som Rolf och jag hade, och senare även Olle och Jard, som grund för vårt arbete i 24 somrar.”

Jag har bokat möte med Löttorps starke man Janne Peterson och Löttorps campings ordförande Daniel Wahlström, som Janne Peterson själv värvat från sitt kontaktnät i Göteborg. Även om de båda tidigare har sagt att de velat se Löttorp pingstägt, är de nu minst sagt nöjda när de blickar ut över byggarbetsplatsen. De gör sitt bästa för att överträffa varandra i lovord över de nya ägarna.

– Vad får vi nu? frågar Janne Peterson retoriskt.

– Vi får evangelisera på Sverige bästa camping!

Vi kliver in i restaurangen. Här ska det serveras öl och vin till sommaren, och sprit för den som så önskar. Något som ser ut som en champangeflaska i plast står redan på ett av borden, och i ett av fönstren kan man ana en vinflaska. Precis som Mikael Almqvist och Kjell Samuelsson är det många som ondgjort sig över detta. Men för de nya ägarna var beslutet självklart. Nya kunder ska lockas från Svenska kyrkan och från andra delar av kristenheten i Europa, till exempel Tyskland och Holland. Dessutom kommer det att gå bussar från andra delar av Öland till restaurangen, och då kan inte Löttorp längre fortsätta att vara en fredad zon från alkoholen.

– Vi måste kunna servera alkohol. Löttorp byggde ju norra Ölands största restaurang så det är klart att vi måste fylla den nu, säger Staffan Sundelin. Han är vd för Löttorp utvecklingbolag AB som köpt Löttorp av Elcastiftelsen. Och entusiasten Janne Peterson håller med:

– Många kristna har det bra, och de vill också äta gott och dricka gott. Men det ska inte serveras någon sprit. Det vill inte de nya ägarna. Det sistnämnda är inte riktigt sant. I alla fall om man frågar Staffan Sundelin.

– Om någon vill ha en irish coffiee så ska de få det. Vi kan inte vara sämre än vår konkurrent på restaurangen Lammet och grisen. Men vi gör ingen reklam för sprit.

Ett annat bevis, enligt kritikerna, för att den kristna prägeln håller på att försvinna är ryktet om att Elcastiftelsen ska läggas ner. Men nuvarande ordföranden Sven Bergholm menar att ryktena är felaktiga.

– Nej, Elcastiftselsen kommer att finnas kvar, precis på samma sätt som de senaste 40 åren. Vi har samma vision i dag som tidigare. Där finns ingen skillnad. Tvärt om, säger han, visionerna är stora. Elca arrenderar en bit mark av en bonde precis i anslutning till campingområdet, där brukar de resa mötestältet varje år. Kontrakt är skrivet med bonden på ytterligare två säsonger.

Jag ringer Mikael Wiman, stiftelsespecialist på Länsstyrelsen i Stockholms län. De har ansvar för stiftelsen, eftersom urkunden skrevs i Uppsala. Wiman är väl bekant med ärendet kring just Elcastiftelsen.

– Först gav de sig inte till känna. Jag fick söka på nätet och till slut hittade jag en ordförande. Att man vill undanhålla sig kan bero på att man har något att dölja, eller av ren lättja. Vi är inne i en process med Elcastiftelsen. Och det finns många frågor vi har kring det där.

Efter några minuter får jag ett brev i inboxen. Det är från Elcas ordförande, skickat till Länsstyrelsen. Det avslutas med: “Detta innebär att vi helt enkelt överväger att avregistrera stiftelsen och ev. arbeta efter andra oorganiserad former. mvh Sven Bergholm”

Jag ringer Mikael Wiman.

Är din uppfattning att de vill lägga ner Elcastiftelsen?

– Ja, absolut. De vill lägga ner. Läser man stadgarna är det tydligt att stiftelsen inte sköts som det var beslutat från början. Om de ska förändras krävs ett rådsmöte, men finns det ett sådant i dag?

Jag ringer upp Sven Bergholm igen.

Stämmer det som Länsstyrelsen påstår?

– Ja, men det var ju innan jag visste att du skulle gräva i det här. Det stämmer att vi funderat på att starta en ideell organisation istället för en stiftelse. Men det innebär inga större förändringar.

Men ska ni lägga ner stiftelsen måste ni väl ha ett rådsmöte?

– Ja, och det har inte varit aktuellt än så länge. Vi håller just nu på att se över om vi kan ändra i urkunderna eller om det helt enkelt är enklare att starta en ideell organisation.

Finns det anledning för era cirka 1 000 gåvogivare att känna oro om stiftelsen plötsligt läggs ner?

– Nej, det finns det inte. Och vi är ju helt beroende av de gåvor vi får in. Vi klarar oss inte på kollekter. Det här är ju en ny situation för alla, men vi kommer fortsätta att fråga efter gåvor från våra givare. Något kontrakt att Elcastiftelsen ska få fortsätta att vara en del av Löttorps camping finns inte.

– Avtal är det värsta som finns. Man ska ta det med näven. Det är mer hederligt, säger Janne Pettersson. Och näven har Elcastiftelsen fått.

– Vi vill stärka banden, säger Staffan Sundelin.

– Vi funderar till och med på att bygga en gemensam lokal som kan ersätta tältet.

På väggen utanför receptionen på Löttorp hänger ett gammal solblekt Elcaprogram från ett tidigare år. Men på hemsidan har man redan presenterat sommarens talare. Att Elcas ekonomi skulle hotas nu när Löttorps camping är såld fnyser Staffan Sundelin åt.

– De fick flera miljoner i vinst. På det skulle de kunna driva kampanjer i fem, sex år till. Det finns ingen risk att de måste packa ihop.

När ryktena om stora skulder hos nyckelpersoner inom Löttorp camping kommer på tal blir det betydligt känsligare.

– Jag fick fastighetskrashen i huvudet på 1990-talet och sedan gick jag i konkurs 1998. Sedan dess har jag levt med statens krav. Men ska jag gå och dö för att jag gått i konkurs och aldrig mera göra det jag är bra på, nämligen driva ett företag?

De tidigare skulderna är en av anledningarna till att Staffan Sundelins fru, Malin tillsammans med Ingvar Hermansson, står som ägare och vd för Löttorp camping och Staffan själv endast som vd för Löttorp campings utvecklingsbolag AB.

– När man har sådana anmärkningar försvårar det en del. Den andra personen som figurerat i liknande rykten är Johny Henriksson, en nyckelperson i affären mellan de gamla och de nya köparna, till lika Löttorpentusiast sedan många år. Själv kallar han sig för “kopplare”. Det var han som genom sina goda kontakter inom pingströrelsen och affärsvärlden i Göteborg hittade de nya köparna till Löttorp camping. Utan den pensionerade affärsmannen Johny Henriksson hade det inte blivit något köp. Enligt Kronofogdemyndigheten är han skyldig staten 43 miljoner.

– Det blir jag aldrig fri ifrån. Det var en otroligt olycklig affär. Ett stort misstag. Jag gick in som borgenär i ett företag, och sedan blev jag skyldig staten oerhört mycket. Även i frågan om den ekonomiska bakgrunden står Janne Peterson på de nya ägarna sida.

– Folk frågar om jag har googlat dem. Men varför skulle jag göra det? Jag har alltid förtroende för människor till dess att motsatsen är bevisad.

Janne Peterson och Daniel Wahlström försvinner iväg i en silvrig Mercedes-Benz E500. Hela köpesummar har inte, vid skrivandets stund, överförts till Elcastiftelsen, så än så länge är de fortfarande innehavare av samtliga aktier i campingen. När motorljudet har tystnat hörs åter ljudet av hantverkarnas maskiner en bit bort. Kritiken till trots fortsätter bygget av ett nytt Löttorp camping.

Om den kristna prägeln är på väg att försvinna från campingen, kan endast framtiden utvisa. Men en sak är säker. När husvagnarna börjar rulla in till campingen kommer Elca att för 33:e gången resa sitt stora mötestält. Och precis som varje sommar bjuda in till gudstjänst för andlighetstörstande Ölandsresenärer.

---

Fakta:

Nyckelpersoner:

  • Bröderna Samuelsson - kristna artister som ägde Löttorps camping i 23 år.
  • Janne Peterson - aktiv i styrelsen för Elca och Löttorp i olika roller i 40 år.
  • Mikael Almqvist - Campingchef med mera under åren 1986-2009.
  • Daniel Wahlström - avgående ordförande för Löttorps camping och styrelseledamot i Elca.
  • Sven Bergholm - Elcastiftelsens ordförande.
  • Johny Henriksson - Pensionerad företagare i Göteborg.
  • Staffan Sundelin - ny vd för Löttorp utvecklingsbolag AB.
  • Malin Sundelin - ny ägare och vd av Löttorps camping.
  • Ingvar Hermansson - ny ägare och företagare.
  • Mikael Wiman - stiftelseexpert på Länsstyrelsen.

I Elcas tält uppträder bland annat One Way Brothers, Stefan Almqvist, Cilla Hector, Roland Utbult och Ann Consuelo och Gladys del Pilar. Medverkar gör även Marcus Birro, Stanley Sjöberg, Tommy Dahlman.

Läs mer: elcastiftelsen.se

---

Fler artiklar för dig