Under året har röster höjts om att Rwandas regim greppat efter större kontroll av landets pingströrelse, Adepr.
Det är samma regim som under ledning av Paul Kagame stödjer rebellgruppen M23:s våldsamheter i grannlandet Kongo-Kinshasa.
I december talade Paul Kagame under avslutningsmötet för pingströrelsens konferens på den stora sportstadion i huvudstaden Kigali inför rörelsens pastorer och ledare. Det är första gången något liknande inträffar.
Detta är en mångbottnad berättelse om svensk pingstmission, svenska biståndspengar och om en infekterad maktkamp kring rwandisk pingströrelse, där ord oavbrutet står mot ord.
Fallit sönder inifrån
Samuel Usabwimana befann sig i september 2012 i Frankrike för att ta emot ett pris från FN-organet Unesco för pingströrelsens framgångsrika insatser för att öka läs- och skrivkunnigheten i hemlandet.
Så långt är alla källor eniga.
Men när det gäller vad som hände i Rwanda under Samuel Usabwimanas frånvaro, då han miste sin post som ledare för den stora pingströrelsen, går berättelserna isär.
Enligt den rwandiska tidningen the New Times har pingströrelsen under Samuel Usabwimanas ledning fallit sönder inifrån genom etniska motsättningar och diskriminering. Tidningen har under hösten följt det som kan beskrivas som en kupp i pingstledningen i ett antal artiklar.
Varför avsattes den demokratiskt valda ledaren Samuel Usabwimana?
I september beskriver the New Times hur pastorer som upplevt sig orättvist behandlade under Samuel Usabwimanas sexåriga ledning ska ha kontaktat de rwandiska myndigheterna, som tillsatte en kommitté för att utreda förekomsten av orättvisa och så kallad folkmordsideologi – diskriminering baserad på etnicitet – inom rörelsen.
När Samuel Usabwimana kom hem från sin Frankrikeresa hade kommittén agerat och avsatt honom.
– Vi kommer inte att förbli tysta gällande det faktum att kyrkan är etniskt delad. Kyrkan kommer inte att ge efter i kampen mot det ledarskap som planterat dessa korn, sa pastorn Modeste Uwabinfura som utsetts till att leda kommittén, strax efter att Samuel Usabwimana blivit avsatt från sin post, till tidningen.
Samuel Usabwimana ersattes snabbt av en interimsledning med Jean Sibomana i toppen. Jean Sibomana har tidigare lett rörelsen under en lång period efter folkmordet och fram till mitten av 2000-talet.
Men artiklarna i the New Times beskriver hur Samuel Usabwimana till en början var ovillig att lämna sin post.
– Trots att jag och mitt team officiellt är de nya ledarna nekades vi tillträde till kontoren under morgontimmarna, men tack vare en intervention från myndigheternas håll löste vi konflikten. Nu vill vi lägga det gamla bakom oss och upprätta kyrkans integritet, sa interimledaren Jean Sibomana.
Senare böjde sig Samuel Usabwimana, välsignade det nya ledarskapet och accepterade förändringen. Allt enligt samma tidning.
Den engelskspråkiga tidningen the New Times uppger att man är privatägd, men människorättsorganisationen Human Rights Watch har beskrivit tidningen som styrd av den rwandiska staten.
Pressfriheten i Rwanda är minimal, och landet rankas på plats 161 av 179 i Reportrar utan Gränsers index över pressfrihet för 2013.
Så långt alltså statskontrollerad medias version av konflikterna i Adepr under hösten 2012.
Grundades för 70 år sedan
Adepr grundades för omkring 70 år sedan av svenska missionärer, och banden mellan den svenska och rwandiska pingströrelsen är sedan dess mycket starka.
I dag består Adepr av en miljon människor, och rörelsen räknar själv med att man når ut till ytterligare en miljon genom sina verksamheter.
Det är omkring tjugo procent av Rwandas befolkning och en potentiell politisk maktfaktor i landet, som till ytan inte är större än Småland.
Adepr är också PMU:s samarbetspartner i Rwanda och en av de största och viktigaste aktörerna gällande svenskt bistånd till det rwandiska civilsamhället. Varje år förmedlar PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete, omkring tre miljoner kronor till projekt som Adepr driver.
Enligt rwandisk media har staten ingripit för att stoppa etniskt baserad diskriminering inom Adepr. Men att Samuel Usabwimana skulle ha drivit en folkmordsideologi under sina omkring sex år vid makten håller inte PMU med om.
Så snart nyheten om att Samuel Usabwimana hade avsatts nådde Sverige kontaktade PMU Adepr.
– När vi fick reda på händelserna kontaktade vi Adepr direkt och sa att vi stoppar våra utbetalningar tills vi vet vad som hänt. Vi och berörda svenska församlingar skrev ett brev till Adepr och skickade en kopia till de rwandiska myndigheterna, för att visa att vi ser vad som händer och är måna om att saker går rätt till. Ur PMU:s perspektiv är det viktiga att vår partner styrs på ett demokratiskt sätt i enighet med sin konstitution och att partnerprojekten fungerar. Nu uppstod frågan om på vilka grunder man byter ut en demokratiskt vald ledare, säger Niclas Lindgren som är direktor för PMU.
Svenskt besök
Sedan kuppen i september har representanter för PMU och svensk pingströrelse varit på besök i regionen vid två tillfällen för att reda ut vad som egentligen hänt i pingsttoppen i Rwanda.
Den bild man från PMU:s håll nu förmedlar kring händelseförloppet skiljer sig delvis från den som beskrivs i rwandisk media. Men alla Dagen talar med är överens om att de rwandiska myndigheterna varit inblandade i regimskiftet i någon mån.
Alla är också överens om att situationen i Rwanda är så känslig att ingen kontakt bör tas från Dagens håll med personer i Rwanda som är aktiva i Adepr. Därför saknar denna berättelse röster inifrån Adepr.
I november var flera representanter för PMU och Pingst FFS i Tanzania för att delta i ett nätverksmöte för pingstvänner från hela regionen. Då passade bland annat pingstledarna Pelle Hörnmark och Niklas Piensoho, tillsammans med PMU:s direktor Niclas Lindgren, på att möta den nya ledningen för Adepr som också fanns på plats.
Men redan i oktober beslöt alltså PMU att stoppa sina utbetalningar till Adepr tills man fått klarhet i vad som skett i ledningstoppen.
I januari besökte Niclas Lindgren, Pelle Hörnmark och den tidigare missionären Bert Karlsson Rwanda för att samtala med representanter för Adepr.
Bert Karlsson är nu på uppdrag av Pingstkyrkan i Eskilstuna samordnare av det bistånd som betalas ut till landet.
Han säger att bakgrunden till ledarskiftet i september delvis uppstått i konfliktfyllda avskedanden som Samuel Usabwimana gjort i de egna pastorsleden under sin tid som ledare för pingströrelsen. Men han tillbakavisar bestämt att utrensningen skulle handla om etniskt baserad diskriminering.
– Sedan 2010 har Samuel Usabwimana avlägsnat över hundra personer som enligt honom och styrelsen inte uppfyllde kraven på att vara pastorer. Olämpligheten har bestått i förskingring av pengar eller äktenskapsbrott och så vidare. Men Samuel Usabwimana är en gedigen andlig ledare och vi har stöttat honom i hans sätt att försöka hålla rent i pingstkyrkan. Han har försökt stävja konflikterna sedan folkmordet, men där har han inte lyckats, säger Bert Karlsson.
Det är den grupp av pastorer som rensats ut under Samuel Usabwimanas tid som, enligt rwandiska medier, anklagat honom för diskriminering baserad på etnicitet.
Men det kallar Bert Karlsson ”tomt prat”.
– Avskedandena som genomfördes av Samuel Usabwimana utgjorde en del av anklagelserna mot honom. Det har tolkats som att det fanns etniska skäl till dem. Men det är så långt ifrån Samuels sätt att tänka som man kan komma. Det är helt ogrundat, säger han.
Och han får medhåll av Niclas Lindgren.
– Det kanske finns det som kan missförstås och misstolkas, men jag tror inte att det finns en sådan agenda. Så känner jag inte Samuel. Han är en god kyrkans man.
Samuel Usabwimana tillhör minoritetsgruppen tutsi, den folkgrupp som i huvudsak var folkmordets offer, och interimsledaren Jean Sibomana är hutu.
Varken Niclas Lindgren eller Bert Karlsson kan säga säkert om de omkring hundra pastorer som avlägsnats under Samuel Usabwimanas ledning tillhör samma folkgrupp.
Men om anklagelserna om diskriminering inom Adepr är fabricerade kvarstår frågan om varför Samuel Usabwimana avsattes.
Bert Karlsson anser att kuppen snarare kan tolkas som att den rwandiska regimen vill ha bättre kontroll över de religiösa rörelserna i landet. Och han tror, tvärt emot vad rwandisk media påstår, att Samuel Usabwimana lämnade sin post frivilligt i september efter kommitténs beslut.
Niclas Lindgren och Bert Karlsson uttrycker sig försiktigt gällande vilken inblandning regimen kan ha haft i kuppen, men till Sida har PMU uppgett att regimen i Rwanda försökt ta kontroll över vem som är i ledningen för Adepr.
I och med ledarskiftet har många av de hundratalet pastorer som avsatts under Samuel Usabwimanas tid som ledare gått tillbaks till sina gamla poster.
Varken Bert Karlsson eller Niclas Lindgren vill spekulera i om det kan innebära att olämpliga ledare återfått sina positioner i och med rockaden.
– Det finns olika berättelser om varför de blev av med sina positioner, säger Niclas Lindgren.
Bilderna går isär
Niclas Lindgren, som mötte många ledare inom Adepr i januari, beskriver stämningen inom rörelsen som god. Han säger att de nuvarande ledarna uttrycker att en konfliktfylld tid nu är över.
En insändare i the New Times bekräftar att maktkampen under de senaste åren slitit på rörelsen, och att man efter ledningsskiftet strävar efter harmoni. ”Det är en stor skam att Adepr:s ledarskap har haft konflikter under så lång tid. Jag hoppas att den nya interimsledningen ska arbeta hårt för att upprätta harmoni och ömsesidigt förtroende i kyrkan. Sådana här inbördes stridigheter är ogudaktiga och bör inte förekomma bland gudsmän och gudskvinnor”, skriver signaturen Jean Rubika.
Men en tidigare svensk missionär med goda kontakter inom den rwandiska pingströrelsen säger att ingen nu högt vågar yttra sitt stöd för Samuel Usabwimana, eftersom han avsatts av regimen. Missionären, som vill vara anonym, hävdar att flera anhängare till Samuel Usabwimana fängslats i kölvattnet av kuppen.
Flera Rwandakännare som Dagen talar med beskriver Samuel Usabwimana som en populär ledare och pastor som med stor majoritet vid två tillfällen blivit vald att leda rörelsen.
Bilderna av Adepr går återigen isär.
Gå tillbaka 18 år
För att förstå bakgrunden till anklagelserna om folkmordsideologi inom Adepr måste man gå tillbaka 18 år i tiden till det stora folkmordet. Under hundra dagar våren 1994 dödades fler än 800 000 människor.
För att undvika folkmordets upprepande införde den nuvarande regimen 2008 en lag som kriminaliserar folkmordsideologier. Men kritiker menar att lagens definitioner är vaga och tvetydiga, och att regimen använder begreppet i syfte att tysta oliktänkande.
Är det detta som har drabbat Samuel Usabwimana?
Gunilla Nyberg Oskarsson är doktor i missionsvetenskap, och hon har forskat om pingströrelsen i regionen. Hon bekräftar att regimen med Paul Kagame i ledningen använder anklagelser om folkmordsideologi för att flytta på politiska motståndare.
– Lagen används som ett vapen av regimen för att komma åt politiska motståndare. Det sker såväl i den politiska toppen som på gräsrotsnivå. Kagame vill styra också de religiösa organisationer som finns i Rwanda. Ett exempel på detta är hans deltagande och tal vid avslutningen av Adepr:s konferens i december, säger hon.
Samtidigt som Gunilla Nyberg Oskarsson vänder sig mot det politiserade begreppet folkmordsideologi menar hon att diskriminering förekommer inom pingströrelsen.
– Visst har det funnits de som känt sig diskriminerade inom pingströrelsen. Det handlar om att uppleva sig negligerad, att inte bli lyssnad till, att en annan folkgrupp som dominerat i landet har fått de ledande positionerna. Att människor i pingströrelsen känt sig diskriminerade på grund av folkgruppstillhörighet finns det all anledning att tro, säger hon.
Hon menar att svensk pingströrelse historiskt delvis accepterat statsmaktens premisser för att få fortsätta sitt arbete i regionen.
Kagameregimen talar inte om etniska grupper utan framhåller att medborgarna är rwandier och inte hutuer eller tutsier. Men regimens ledning består, liksom Kagame själv, till en majoritet av tutsier, samma folkgrupp som den avsatta pingstledaren Samuel Usabwimana.
När regimen avsatt maktmotståndare har det handlat om hutuledare som anklagats för att återuppta ideologier från folkmordet, och åter diskriminera tutsier.
En teori kring Samuel Usabwimanas avsättande är att han omgett sig av hutuledare.
Detta skulle kunna vara ett skäl till att myndigheterna valt att blanda sig i frågan om vilka som styr Adepr.
Men fortfarande kvarstår frågetecken kring pingstkuppen i Rwanda.
Mycket, inte minst det faktum att Kagame själv för första gången talade under rörelsens konferens i december, tyder på att Kagameregimen greppar efter större kontroll över miljonrörelsen.
Vilka konsekvenserna blir för Adepr och för PMU:s fortsatta arbete i Rwanda kommer förhoppningsvis att få svar vid Adepr:s årsmöte, som hålls i Kigali nästa vecka.
Utbetalar bistånd
Efter att PMU mött Adepr:s interimsledning i januari beslutade man att återgå till att utbetala bistånd för pågående projekt. I mitten av april väljs en ny pingstledning för Adepr och Niclas Lindgren säger att representanter för svensk pingstmission kommer att finnas närvarande för att observera valet av ny ledare.
Från PMU:s håll avvaktar man med att inleda nya biståndsinsatser till efter valet.
– Vi hoppas innerligt att valet går bra den 16 mars. Vi tror att Adepr behövs för att samhället ska utvecklas på ett bra sätt. Går det inte bra får vi sätta oss i samtal med församlingarna här i Sverige och med Adepr i Rwanda kring biståndet. Det finns ett stort hjärta och engagemang inom svensk pingströrelse för att hjälpa Adepr att utvecklas på rätt sätt, säger Niclas Lindgren.
