I september i år är det kyrkoval. Just nu pågår för fullt förberedelserna för detta val – nomineringsgrupper bildas och kandidater avgör om de vill stå med på en godkänd lista inför valet.
Av dessa nomineringsgrupper är några fristående organisationer, som exempelvis Frimodig kyrka, andra har en partianknytning, som exempelvis Socialdemokraterna i Svenska kyrkan, Centerpartiet i Svenska kyrkan och Sverigedemokrater i Svenska kyrkan. Alla vill de vara med och påverka kyrkan. Man gör detta för att garantera demokratin i Svenska kyrkan.
Om de politiska partierna träder tillbaka och bildar fristående nomineringsgrupper, som i fallet med Vänstern i Svenska kyrkan, är det väl absurt att påstå att dessa ”fristående” organisationer inte skulle ha med partipolitik att göra, eftersom partiet hela tiden finns kvar i bakgrunden och styr i praktiken sina kandidaters tänkande.
I en artikel i Dagen 2021 skrevs det om att nomineringsgruppen Posk (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) vill driva frågan om att göra om valsystemet i Svenska kyrkan. Man vill ha direkta val enbart på lokal nivå, välja ett kyrkofullmäktige som i sin tur väljer representanter i stiftsfullmäktige och kyrkomöte.
Är idrottsrörelsen eller hembygdsrörelsen odemokratisk eftersom politiska partier inte har inflytande över dess styrelser?
— Rune Mårtensson
Hans-Olof Andrén blev intervjuad och citeras i artikeln. Han menar att kyrkovalen med ett sådant valsystem främst skulle bli en angelägenhet för människor som är engagerade i kyrkan, vilket också kan kyla ner de politiska partiernas intresse.
Demokratin i Svenska kyrkan är en ”uppifrån och ner“-demokrati, där samfundet pekar med hela handen på vilken församling jag som medlem får tillhöra. Jag kan inte välja församling. Å andra sidan har jag full frihet att rösta på mina nomineringsgrupper på alla nivåer.
I hela frikyrkorörelsen, samt i hela idrotts-, hembygds- och hela den ideella rörelsen, har vi i stället en ”nerifrån och upp"-demokrati, alltså en ordning där medlemmen väljer vilken lokalförening (församling) han eller hon vill tillhöra.
I lokalföreningen (församlingen) bestämmer ett årsmöte vilka som ska sitta i föreningens styrelse (kyrkoråd), och ibland också vilka som ska representera föreningen på regionnivå (stiftsnivå). Representanter på regionnivå utser i sin tur de som ska representera på riksnivå (kyrkomöte).
Då kommer vi till frågan vilket sätt är mest demokratiskt. Är våra frikyrkor odemokratiska? Är idrottsrörelsen eller hembygdsrörelsen odemokratisk eftersom politiska partier inte har inflytande över dess styrelser?
Frågan är: Vad är skillnaden?
Namnen ”Centerpartiet i Svenska kyrkan” eller ”Vänstern i Svenska kyrkan” antyder att man måste, eller åtminstone bör, vara ansluten till partiet för att kunna kandidera. Då blir deras tillbakadragande från kyrkopolitiken bara en pappersprodukt och inte ett verkligt tillbakadragande.
I den allmänna debatten kring detta argumenterade för en tid sedan Peter Horntvedt i Dagen (4/3) för att Svenska kyrkan borde återgå till att vara en statskyrka. Motivet var att bevara svenska traditioner. Inte för att det kristna budskapet ska bli tydligare, alltså.
En annan debattör, Sebastian Creutz, skriver i Dagen 28/2 att få, om ens några, församlingar skulle överleva utan den ”ekonomiska dopingen” som kommer av att Svenska kyrkan har varit en statskyrka som omfattat de allra flesta invånare i Sverige, och som behållit rätten att ta in medlemsavgift via skattsedeln. Creutz skriver vidare att om kyrkan ska kunna ledas ”av troende människor, stadigt rotade i både skrift och bekännelse” behöver kyrkan börja bryta beroendet av ”hedningarnas pengar” – alltså medlemmar som trots medlemskapet inte delar kyrkans tro.
[ Många svenskar lämnar kristendomen de växte upp med ]
Kanske är det inte en katastrof om Svenska kyrkan skulle behöva dra ner på verksamheter och anställda som en följd av minskad budget. Kanske skulle det innebära att kyrkan måste göra en striktare prioritering av vad den ska ägna sig åt.
Jag har i många år varit engagerad i Svenska kyrkan, både i kyrkopolitik och i församlingsverksamhet, och tror mig därför veta att katastrofen inte skulle vara så total.
Jag vill utmana alla som nu blir valda till kyrkomötet att verka för att Svenska kyrkan blir en demokratisk ”nerifrån och upp-demokrati”. Då kan vi lämna partipolitiken bakom oss och förändra Svenska kyrkan så att den kan få en riktig demokrati och präglas av sina aktiva, troende medlemmar.
[ Flera positiva trender när Svenska kyrkan presenterar årsstatistik ]
