Under de senaste decennierna har Sverige blivit hem för en allt större muslimsk befolkning. Detta har fört med sig nya möjligheter till positiva interkulturella möten, men också utmaningar. Många möter islam genom vänner och kollegor som fastar under ramadan, har religiös klädsel och firar muslimska helgdagar. Samtidigt påverkas mångas bild av islam av rapporter om islamistiska terrordåd, våldsamma demonstrationer och radikaliserande friskolor, vilket förstärker en mer problemfylld syn.
Hur ska vi då förstå denna religion som över 800 000 svenskar har sin bakgrund i? Utgör islam en utmaning för integration? Eller är det radikal islamism som är problemet? Hur utbredd är i så fall islamismen och vilken påverkan har den på unga muslimer i Sverige? Bör muslimer i Sverige i första hand betraktas som en utsatt grupp som behöver stöd och förståelse, eller är det rimligt att också rikta kritik mot yttringar med grund i denna grupps trosuppfattningar?
Dessa frågor är centrala för att kunna föra ett konstruktivt samtal om islams roll i vårt samhälle.
Många försöker tyvärr tona ner de svårigheter som kan uppstå i mötet med islam genom att framställa islam och kristendom som ”nästan samma sak”. Denna förenkling bygger inte bara på faktafel, utan bortser också från hur det västerländska samhället har formats av kristna värderingar – värderingar som i grunden skiljer sig från dem som präglar många muslimska samhällen.
Detta synsätt kan även påverka politiska beslut. Förslag om att förbjuda konfessionella friskolor, till exempel, motiveras ofta av problem med islamiska skolor men riktar sig lika mycket mot kristna skolor som historiskt inte har väckt samma debatt. Är det rimligt att låta kristna och judiska skolor bära konsekvenserna av radikaliseringsproblem i vissa muslimska skolor?
Jag, i egenskap av före detta muslim, menar att islam och kristendom är två vitt skilda trosuppfattningar som omöjligt kan likställas.
— Omid Pasbakhsh
Att likställa islam och kristendom kan också få andra, mer allvarliga konsekvenser. Till exempel har konvertiter från islam till kristendom fått höra av Migrationsverket att ”båda religionerna tror på samma Gud”. Detta förenklade synsätt har lett till avslag på asylansökningar, trots att konvertiter riskerar dödsstraff i sina ursprungsländer.
Jag, i egenskap av före detta muslim, menar att islam och kristendom är två vitt skilda trosuppfattningar som omöjligt kan likställas. Några områden där skillnaderna är betydande är dessa:
- Synen på Gud: Kristendomen bekänner en treenig Gud – Fader, Son och helig Ande – vilket betonar relation och kärlek. Gud ses som en fader, och de troende som hans barn. Islam beskriver Allah som en odelbar enhet, en herre som kräver underkastelse. Relationen mellan Gud och människa är därför fundamentalt annorlunda.
- Jesus Kristus: I kristendomen är Jesus Guds Son, vars död och uppståndelse är central för frälsningen. I islam är Jesus en profet, men hans gudomlighet och korsfästelse förnekas. Vi har alltså vitt skilda uppfattningar om och syn på Jesus och frälsningen.
- Religionens roll i samhället: Kristendomen betonar en åtskillnad mellan kyrka och stat, där Jesu undervisning om Guds rike som icke-världsligt ligger till grund. Detta har format västerländska värden som mänskliga rättigheter och demokrati. Islam, däremot, inkluderar ofta en stark koppling mellan religion och samhällsstruktur, där sharialagar påverkar både individens och samhällets liv.
- Muhammed: Medan muslimer betraktar Muhammed som en förebild menar kristna att han inte var en sann profet då hans liv och lära står i stark kontrast till Jesu liv och lära.
Dessa tydliga skillnader mellan kristendom och islam behöver erkännas för att skapa ett öppet och konstruktivt samtal kring islams roll och inverkan i Sverige. Att sätta likhetstecken mellan religionerna är inte bara oärligt, det försvårar också förståelsen för de utmaningar som uppstår i integrationsprocessen för många muslimer i Sverige.
[ Många muslimer väntar på att någon ska berätta för dem om Jesus ]
För att möta utmaningarna och möjligheterna i ett alltmer religiöst pluralistiskt samhälle är kunskap avgörande. Att förstå skillnaderna mellan islam och kristendom bidrar till en mer nyanserad debatt och främjar respekt mellan trosuppfattningar. Genom att söka kunskap om båda religionerna kan vi bättre förstå de bakomliggande orsakerna till många av de frågor som diskuteras i dag – från integration till religionsfrihet och mänskliga rättigheter.
Jag vill därför uppmana läsaren att fördjupa sig i dessa frågor med målet att närma sig muslimer med respekt, förståelse och omtanke. Samtidigt är det avgörande att vi värnar om sanningen och undviker att likställa religionerna och den förenkling som ibland präglar samtalet i vårt samhälle.
Det borde vara självklart men behöver ändå sägas: Alla religioner är inte lika, och allt utövande av religion får inte samma påverkan på individer, samhällen och värderingar. Ska vi förstå vart vi är på väg behöver vi studera vägen vi går på. Därför gynnar en ärlig och informerad dialog inte bara oss själva, utan också ett alltmer mångfacetterat Sverige som präglas av integrationsproblem.
[ Hon konverterade för många år sedan: Anses nu inte vara äkta kristen ]