De radikala budskap jag hörde som ung sätter fortfarande spår

När jag läste om namninsamlingen mot den unge predikanten Elijah Lambs radikala förkunnelse på Nyhemsveckan kunde jag inte annat än att ställa mig frågan: “Vart är den svenska pingströrelsen på väg?”

Ungdomar behöver utmanas för att ta ställning. Jag hörde själv utmanande, ibland omskakande, förkunnelse när jag var ung och vet att det förde till förnyade Jesusmöten. Budskapet tog på djupet, bidrog till heliga beslut i efterföljelse och kallelse, och det på ett sådant sätt att det fortfarande sätter spår i mitt liv.

Jag är drygt 70 år i dag. Jag skulle gärna ha varit med och hört Elijahs Lambs förkunnelse och låtit mig påverkas. Jag har barnbarn i tonåren och jag vet vad det betytt för dem att få djupgående möten med Jesus.

Men inte bara ungdomar behöver höra en utmanande förkunnelse, varje generation behöver det. Visst är det bra att få höra att Jesus älskar mig, att han finns vid min sida, men jag behöver också höra budskap som utmanar mig att söka Herren på nytt.

Jag tror att vi behöver detta mycket mer nu om vi inte bara vill vara en inåtvänd rörelse utan vill vara församlingar som påverkar våra städer och människor runt omkring oss. När jag hör att en del menar att en sådan förkunnelse är oansvarig, då gråter mitt hjärta och jag får erkänna mig medskyldig då jag predikat i snart 50 år.

Vi som kallas Guds folk behöver få radikala möten med Jesus som förändrar oss och förnyar oss och hjälper oss att följa honom helhjärtat. Om en radikal förkunnelse bidrar till detta så är det en välsignad förkunnelse.

[ Läs tidigare inlägg | Adam Stenerdahl: Kritiken mot Elijah Lambs ”alldeles för radikala” förkunnelse har ingen biblisk grund ]

[ Läs tidigare inlägg | Jenny Olofsson och Mia Fernando: Teologin som Lamb står för riskerar fylla unga med skam ]