Debatt

Finns medvetenhet om problematiken på Svenska kyrkans arbetsplatser

PRÄSTYRKET. Att arbeta med människor kommer alltid att innehålla moment som är psykiskt påfrestande, skriver Anna von Malmborg, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation i en replik.

Dagen har den senaste tiden i flera artiklar lyft ämnet stress och utbrändhet hos kyrkans anställda. Det är bra och viktigt att detta blir belyst. Artiklarna refererar bland annat till Försäkringskassans rapport från 2020 där det framgår att präster och diakoner är de yrkesgrupper som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa på grund av sin arbetssituation.

Jag kan önska att det vore så som Vibeke Hammarström Falk och Kyrkans akademikerförbund uttrycker det, att arbetsgivaren kunde presentera en “lösning”. Men – och jag är övertygad om att även Kyrkans akademikerförbund håller med – så enkel ser inte verkligheten ut.

Orsakerna till utbrändhet och ohälsa på arbetsplatsen är, som prästen Lena Thoms i sin debattartikel gör tydligt, många och komplexa, och som framgår av Försäkringskassans rapport är så kallade kontaktyrken särskilt utsatta. Att arbeta med människor kommer alltid att innehålla moment som är psykiskt påfrestande.

En fråga som ständigt behöver bevakas är om det finns en obalans mellan kraven på vad som ska göras och de resurser som faktiskt finns.

—  Anna von Malmborg

Därför krävs ett kontinuerligt och uthålligt arbete för att förebygga ohälsa på arbetsplatsen. Det sker genom att chef och medarbetare, samt skyddsombud, har en tydlig dialog om förutsättningarna och påfrestningarna i arbetet och bedömer hur riskerna ser ut och utifrån detta vidtar åtgärder. Till exempel, som Lena Thoms lyfter fram, i form av handledning, tid för återhämtning och hur gränser ska sättas mellan arbete och fritid.

En fråga som ständigt behöver bevakas är om det finns en obalans mellan kraven på vad som ska göras och de resurser som faktiskt finns. I de fall där det finns en obalans är det viktigt att göra anpassningar – exempelvis att minska mängden uppgifter så att de går utföra med den personal som finns, liksom att klargöra förväntningar och tydliggöra roller och ansvar.

Det är min bild att det på de allra flesta av Svenska kyrkans arbetsplatser finns en medvetenhet om problematiken och att det också arbetas med den. Som arbetsgivarorganisation får vi dagligen samtal med frågor om råd och stöd kring dessa frågor. Vi ser också ett ökat intresse för de olika utbildningar inom arbetsmiljö, chefs- och ledarskap och de särskilda utbildningar för kyrkoråd i rollen och ansvaret som arbetsgivare som Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, Skao, tagit fram.

Ännu ett verktyg är den årliga arbetsmiljöundersökning (Akka) som Skao erbjuder arbetsgivare i Svenska kyrkan i syfte att identifiera risker i arbetsförhållandena och vidta relevanta åtgärder. Då det saknas aktuell information om hur arbetsmiljön för kyrkoherdar ser ut genomför Skao i samarbete med Malmö universitet för närvarande en undersökning som har fokus på deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Vi ser fram emot att när undersökningen presenteras nästa vår få en ännu bättre bild av de särskilda utmaningar som chefer inom Svenska kyrkan står inför.

För Skao är arbetsmiljön inom Svenska kyrkan en central fråga och vi arbetar gärna partsgemensamt kring detta. Ett aktuellt exempel är ett pågående arbete där Skao tillsammans med samtliga centrala arbetstagarorganisationer, bland dem Kyrkans Akademikerförbund, tittar på vad vi gemensamt kan göra för att ge ytterligare stöd till församlingar när det gäller arbetsmiljön i Svenska kyrkan.

Fler artiklar för dig