I svallvågorna av den amerikanska valrörelsen, med en politiserad kristendomstolkning inte minst med Republikanernas presidentkandidat Donald Trump i spetsen, har rektorn för ALT Ulrik Josefsson (Dagen 21/6) hävdat att vi också i svensk kristenhet måste vara politiska för att ha ett existensberättigande.
Inför dessa tongångar går mina tankar till den forskningsframställning som gjordes av teol.dr. Sturla Stålsett i Norsk teologisk tidskrift 1995 under rubriken: ”När de fattiga blir pingstvänner.” I den skildrar han hur kristenheten i Sydamerika uppmanades att politiseras och ansluta sig till befrielseteologin för att söka rötterna till och avslöja orsakerna till fattigdom och social misär.
Samtidigt som man i Sydamerika brottas med de här frågorna upptäcker Sturla Stålsett en kristendomstyp som utan ställningstagande till befrielseteologin ökar med 400 personer i timmen, människor som lämnar de katolska kyrkorna och går över till de snabbt växande karismatiska och pentekostala församlingarna i Sydamerika – ungefär 3,5 miljoner om året.
Uppgifterna finns i en sammanställning av forskningsrapporter av Sturla Stålsett i Norsk teologisk tidskrift (95:4). I den analysen av orsakerna till framgången och dess politiska och sociala konsekvenser ges en intressant belysning av ett skeende där inte minst svenska pingstmissionärer som Daniel Berg och Gunnar Vingren fått spela en avgörande roll.
I en tid med stora sociala uppbrott erbjuder pingstförsamlingarna ett sammanhängande religiöst alternativ som möter de fattigas behov.
— Samuel Svensson
Aktuell forskning i dag visar att många föraktade och nedvärderade andliga upplevelser, som syner, andedop med tungotal och helbrägdagörelse, har spelat en helt avgörande roll i den sydamerikanska pentekostala väckelsens framgång – en framgång som i dag också lämnar högst påtagliga ekonomiska och sociala konsekvenser efter sig. Då befrielseteologin förväntade sig en radikal politisering av Sydamerikas kristna för att lösa fattigdomens problem, har i stället de fattiga blivit pingstvänner.
Typiskt för denna fromhetstyp i förhållande till Katolska kyrkan var att enkla vittnesbörd och berättelser har företräde framför lärda predikningar och lärosystem. De amerikanska missionärerna Mike Berg och Paul Pretiz nämner även följande faktorer bakom tillväxten:
1) En världsbild där man accepterar övernaturliga fenomen.
2) Evangelisation via massmedier.
3) Församlingslivet bygger på att varje medlem deltar aktivt och rekryterar andra.
4) En stark tro på Guds kraft att utrusta och på att evangelisera.
5) I en tid med stora sociala uppbrott erbjuder pingstförsamlingarna ett sammanhängande religiöst alternativ som möter de fattigas behov av tillhörighet och helhet, och med upplevelser av helbrägdagörelse som skapar fest och hopp.
6) Man förkunnar ett enkelt och direkt budskap: Bara Kristus frälser!
7) Ett starkt utnyttjande av Bibeln.
I denna analys betonas såväl andedopets roll för församlingstillväxten i den sydamerikanska karismatiska kristenheten, som dess sociala och ekonomiska följder på bred front för det sydamerikanska samhället.
Den brasilianska pingstväckelsen har nu gått in i en ny fas. Den har blivit missionerande och står i grannlandet Bolivia för den största församlingstillväxten. Från Sydamerika kommer nu också missionärer som talar spanska och portugisiska till den iberiska halvön i Europa.
Vägen för pingströrelsen nationellt och internationellt kan inte vara en politisering för att vinna förtroende, utan en radikalisering av dess specifika gåvor där trovärdigheten inte går att definiera politiskt, utan karismatiskt.
