I KD:s medicinsketiska program hittar vi rubriken: ”Grundlagsfäst rätten till liv” under vilken vi läser: ”Kristdemokraterna anser: Den mest grundläggande mänskliga rättigheten, rätten till liv, bör ingå i regeringsformens värdeorientering i målsättningsstadgandena.” Regeringsformen är en av fyra grundlagar i Sverige. I samma program under rubriken ”Abort” kan vi läsa: ”Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter. Det absoluta och okränkbara människovärdet är således knutet till människans existens, från tillblivelsen till livets slut. Mot denna bakgrund anser vi att rätten till liv ska grundlagsfästas.” KD:s politik är alltså att få in ”rätt till liv” – också tillämpat på det ofödda barnet – i svensk grundlag.
I motsats till detta säger Tidö-avtalet, som KD skrivit under, att man vill ta fram ett förslag ”om hur kvinnans rätt till abort kan ges skydd i regeringsformen”. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) slår tillsammans med bland annat statsministern fast att ”de fyra samarbetspartierna också enats om att en grundlagsutredning ska utreda hur aborträtten kan stärkas. Förslag tas fram om hur kvinnans rätt till abort kan ges skydd i regeringsformen.” (Expressen 9/3-2023).
KD vill således både grundlagsfästa rätten till liv – från människans tillblivelse – och samtidigt grundlagsfästa rätten till abort. Både att skydda mänskligt liv från befruktningen och samtidig ha rätten att ta detta liv, ska alltså enligt KD in i grundlagen. Detta är – för att uttrycka sig milt – att tala med kluven tunga och visar att KD fullkomligt övergivit sin egen tro på ”rätten till liv”. Kristdemokraternas medicinsketiska program är en skrivelse helt utan betydelse för KD:s faktiska politik. Om den mest grundläggande rättigheten kan sopas bort så lättvindigt undrar man om det finns något heligt kvar i KD:s partiprogram?
[ Thomas Idergard: Fast KD och S missar ju helt i abortfrågan ]
