För mig var det så här: I tonåren var jag skoltrött och likgiltig inför att studera. Inte ens Bibeln ville jag läsa, trots att jag tillhörde en kristen församling. Men så kom vändningen! Jag var med om en tydlig omvändelse till medveten kristen tro. För mig innebar den även ett intellektuellt uppvaknande. Jag fick, utan att i början förstå vad det var som skedde, en obändig läslust. Först Bibeln, sedan övrig litteratur. Och den läslusten ”hänger kvar” upp i åren.
Betyder det att vi behöver ”omvända oss” för att få lust att läsa Bibeln? För en del är det nog så. Det väsentliga är att komma till insikt om att för att växa behövs mat – och Bibeln är mat för en växande tro.
Generellt har bokläsandet gått ner, har man konstaterat. Så hur är det med läsningen av Bibeln? Består människors ”bibelkonsumtion” till största delen av att lyssna till de texter som läses i gudstjänsten, antingen kyrkoårets texter eller predikantens eget val av texter att predika över?
Ett konkret förslag till församlingar som inte följer kyrkoårets texter är att, som en egen ”programpunkt”, läsa ett helt kapitel ur Bibeln i varje gudstjänst.
— Björne Erixon
Vilken relation har gudstjänstbesökaren till bibeltexterna utöver det? Finns den personliga läsningen av Bibeln?
Den låga och sjunkande bibelläsningen är en gigantisk utmaning för kristenheten. Utan kunskap i Guds ord svajar både teologi och tro. Därför måste vi uppmunta och utmana fler att börja läsa Bibeln!
Så vad hindrar? Inre och yttre distraktioner torde vara ett stort hinder för att få till stånd bibelläsningen. Vi vill ju vara uppkopplade hela tiden, jagade av plikter, nöjen och fritid. Då blir det svårt att hitta lugn, ro och frid för att hinna och orka läsa en text som förutsätter stillhet, koncentration och tid. Den inre distraktionen urvattnar det upplevda behovet av att läsa Bibeln.
Hur vi lever påverkar alltså våra möjligheter att läsa Bibeln mer grundligt. Ett sönderplottrat liv kanske inte orkar, men längtar efter, koncentration och stillhet. Detta är en av vårt höghastighetssamhälles utmaningar. Här behöver man disciplin och utmana sig själv att lägga bort sådant som distraherar, till exempel kan man stänga av notiser.
En del tänker nog: Jag har redan läst Bibeln, varför göra det igen? Andra tänker: Hur ska jag egentligen läsa för att få ut något av det? Avståndet i tid mellan den skrivna texten och mig som lever i dag verkar vara för stort. Det finns säkert fler hinder. De går att överbrygga!
Ibland sägs det att vi inte bör läsa Bibeln för att få information utan för att nå transformation (förvandling). Men det är bra att läsa på båda sätten. Dessutom bör man studera bibelböckerna på olika sätt, eftersom de tillhör olika genrer.
[ Här går Bibelns texter ihop med vetenskapliga och historiska bevis ]
Romarbrevets analytiska text bör till exempel läsas på annat sätt än Job, Höga visan och Psaltaren där poesin blommar och livsfrågorna finns konkret och nära.
Vi kan läsa Bibeln utifrån vår egen livssituation: När ångest, oro attackerar oss kan till exempel Psaltarens klagopsalmer vara det enda vi orkar med. Där ges ett språk för mörkret man upplever, för erfarenheten av gudsfrånvaron. Andra texter präglas av frid och glädje.
Bibeln kan läsas i ett i samtal med andra, som till exempel i en bokcirkel. Läser vi ensamma kan vi läsa Bibeln i samband med bön, som ett slags ”inre andlig läsning”. Oavsett är en bra målsättning att avsätta en stund om dagen för läsning.
Om du vill läsa Bibeln på egen hand för första gången kan du börja med några få verser, för att sedan öka successivt med ett kapitel, sedan en bibelbok och så vidare. Allt behöver sin tid. Tycker du texten är svår att förstå? Fråga erfarna bibelläsare vilka goda hjälpmedel som finns (för de finns!) för att bättre förstå Bibelns märkliga värld. Glöm inte bort digitala hjälpmedel.
Kom också ihåg att Bibeln rymmer ”den stora berättelsen” – om hur livets Gud verkar från skapelsen till ”nya himlar och en ny jord”. Vi ser hur Gud drar in människor i kampen för rättfärdighet och sanning och samtidigt är det han som tar och har initiativet.
Han vill upprätta gudsrikets Shalom, som innebär en god relation till Gud, till varandra, till mig själv och till skapelsen. Det är en räddningshistoria med Jesus Kristus i centrum. Vår ”lilla berättelse”, våra liv, kan få bli en del av Guds ”stora berättelse”. Det är en fantastisk upptäckt!
[ Med hjälp av Dagens bibelläsningsplan är det enkelt att få en daglig stund med Guds ord ]
Alla som vill stimulera andra till läsning av Bibeln: Avstå från att ge människor dåligt samvete – uppmuntra i stället. Det gäller ledare, föräldrar och kompisar.
Ett konkret förslag till församlingar som inte följer kyrkoårets texter är att, som en egen ”programpunkt”, läsa ett helt kapitel ur Bibeln i varje gudstjänst – alltså oavsett predikantens val av texter. Följ gärna upp detta med samtal vid kyrkkaffet eller andra tillfällen.
Jag hoppas att varje kristen församling och kyrka strävar mot att forma en miljö där läsning av Bibeln är en självklarhet. Bibelläsning är ett villkor om vi vill gå mognadens väg till fördjupad insikt som även kan ta gestalt i konkreta goda gärningar för lidande och plågade medmänniskor.
Läsning av Bibeln är ingen enkel och entydig väg att gå. Men den är värd att gå!
