Roland Person har rätt i att SVT inte redogör för den frikyrkliga historien i sin helhet. Inte heller frikyrklighetens fulla betydelse för Sveriges framväxt. Men SVT:s anspråk är inte att återge frikyrklighetens historia, eller ens kristenhetens historia, utan Sveriges historia. Detta grepp innebär att de målar med grova penseldrag och endast gör ett fåtal nedslag som kan hjälpa nutidsmänniskan att överblicka de historiska skeenden som har format det Sverige vi känner i dag.
Jag anser att porträtteringen av den tidiga baptistiska rörelsen var rättvisande. Den hade som Persson skriver kunnat vara mer omfattande. I intervjun som gjordes med mig inför den artikel som föranlett Perssons kritik nämnde jag flera aspekter som hade kunnat vara intressanta för SVT att lyfta fram, men av förståeliga skäl kom inte allt jag sa med i artikeln utan endast något av det jag sa om frikyrkans betydelse för det svenska musiklivet.
Persson har också rätt i att frikyrkan har haft stor betydelse för nykterhetens utveckling. SVT lyfter här fram nykterhetsrörelsens betydelse, vilken i hög grad gick hand i hand med frikyrkligheten. Jag förstår att SVT i denna historieskrivning väljer att lyfta fram nykterhetsrörelsens betydelse för den större nyktra rörelsen i Sverige.
Det säger någon om den demokratiska skola som frikyrkligheten var, och vidare om frikyrklighetens vilja till samhällsförändring.
— Fredrik Lindé
Också frikyrklighetens betydelse för andligheten i Sverige är något Persson önskar Historien om Sverige skulle skildrat. Jag tror inte SVT anser att den andliga utvecklingen är av tillräckligt stort intresse för allmänheten för att inrymmas i deras historieskrivning.
Däremot tycker jag att porträtteringen av den första baptistiska rörelsen ändå visar att det fanns rörelser i Sverige som ville ta fromheten på allvar och frigöra sig från den kyrklighet som där och då var del i statsapparatens administration och samhällskontroll.
Frikyrkligheten har haft betydelse för kulturell bildning genom missionsrapporter, den har möjliggjort för kvinnor att ta plats som ledare, möjliggjort vapenvägran, kämpat för religionsfrihet. Listan kan göras lång.
Men när det gäller demokratin kom frikyrkligheten inte bara att införa den demokratiska formen i Sverige. 1911 var omkring 25 procent av dem som tog plats i riksdagen från frikyrkligheten. Det säger någon om den demokratiska skola som frikyrkligheten var, och vidare om frikyrklighetens vilja till samhällsförändring.
Möjligen hade sådana siffror kunnat nämnas i samband med porträttet av frikyrkligheten för att visa på det genomslag som denna demokratiska rörelse hade. Frikyrkligheten spelade vidare, som Persson skriver, en stor roll för den sociala utvecklingen i Sverige. Frikyrkorörelsen Frälsningsarmén är ett tydligt exempel, men de representeras faktiskt i samband med att Historien om Sverige berättar om Sveriges sociala utveckling.
[ Lars Adaktusson: Därför tiger svenska medier om förföljda kristna ]
Efter att själv ha försökt ge mig på att återberätta frikyrklighetens historia i filmen Frikyrkans historia förstår jag något av de stora utmaningar som SVT:s redaktion stått inför. Hade jag varit i deras situation hade jag möjligen lyft fram frikyrklighetens roll i att från 1860-talet stå för det svenska folkets musikaliska bildning på gräsrotsnivå.
Den första baptistiska sångboken från 1860, vilket kyrkovetaren Sune Fahlgren har visat, är för fyrstämmig sång, och den första söndagsskolesångboken från 1865, är för trestämmig sång. Frikyrkans musikaliska bildning av den svenska befolkningen är något som i dag utmärker Sverige. Vi är en världsledande exportör av musik. Detta föds och fostras inom frikyrkligheten.
Det är mycket som utelämnas i SVT:s historieskrivning, det är omöjligt att inrymma allt, detta hade möjligen kunnat nämnas.
När jag visar min film får jag nästan alltid frågan om varför jag utelämnat något. Det kan handla om ungdomsverksamheten, de ekumeniska rörelserna, musikens betydelse, utelämnade rörelser och väckelser, relationen till inomkyrkliga rörelser som EFS etcetera.
[ Magnus Tunehag: ”Det är som att Gud inte bryr sig, han har gömt undan mig” ]
Detta hör till formatets natur. Jag hade 30 timmars intervjumaterial som skulle bli till 60 minuter. Det finns mycket att säga som inte ryms i en film. SVT har sammanfattat Sveriges historia på 10 timmar. Det är helt självklart att nästan allt utelämnas. Det som kommer med är några få nedslag som förmår hjälpa tittaren att förstå att det Sverige vi känner i dag har historiska rötter.
Jag tror inte det var självklart för SVT att lyfta fram frikyrklighetens betydelse. Frikyrklighetens betydelse har trots allt ofta förbisetts i historieskrivningar om Sveriges historia. Något mer hade kunnat sägas, men det som kom med tycker jag framställdes på ett rättvisande sätt.
Samtidigt önskar jag, precis som Roland Persson, att frikyrkligheten skulle ha gett skäl åt SVT att berätta mer om väckelsernas betydelse. Kanske kan sådana insikter väcka en förnyad iver inom frikyrkligheten?
