Debatt

Har Gud förutbestämt framtiden eller går den att påverka?

TEOLOGI. Eftersom detta är den teologiska grund som kristenheten i väst står på borde det inte förvåna någon att intresset bland kristna för att be, evangelisera eller söka Gud är så svagt. Det spelar ju ändå ingen roll vad någon gör, skriver Johan Kärnbo.

Det finns en spännande riktning inom teologin som heter ”öppen teism”. Öppen teism menar att framtiden delvis är öppen, det vill säga möjlig att påverka och inte helt förutbestämd. För de flesta kristna är detta självklarheter, men så är det tyvärr inte inom etablerad teologi.

Jag stötte på öppen teism första gången när jag läste teologi vid Johannelunds teologiska högskola i Uppsala. Jag blev intresserad och gjorde min kandidatuppsats om detta. Då fann jag till min förvåning att motståndet mot öppen teism var starkt från den etablerade teologin.

En viss debatt om ämnet förekommer, men den präglas tyvärr av bråk om detaljer. Dessutom fastnar man lätt i andra frågor som visserligen är intressanta men som gör att man kommer bort från det som är huvudfrågan: det vill säga om framtiden är delvis ett oskrivet blad eller om allting som sker redan i förväg är hugget i sten.

Predestinationsläran i den konventionella teologin leder i praktiken till fatalism.

—  Johan Kärnbo

Några sådana intressanta frågor är:

  • Om allt som sker är förutbestämt, vem eller vad är det då som har bestämt? Är det Gud eller ödet, eller är det människors fria vilja som styr vad som är förutbestämt om allt som ska ske?
  • Vet Gud allt som kommer ske i framtiden, in i minsta detalj, eller vet Gud främst bara vad Han själv planerar att göra?
  • Hur allsmäktig är Gud egentligen? Finns det någon makt över åt djävulen eller gör djävulen bara Guds vilja (vad han har förutbestämt)?
  • Är Gud utanför tiden eller inom vår egen tid, eller kan han vara både och?

Men oavsett hur man ser på dessa frågor är det alltid möjligt att svara ja, nej eller kanske på frågan om framtiden är delvis öppen eller inte. Bland anhängare av öppen teism finns olika syn i flera av ovan nämnda frågor, men gemensamt för alla inom öppen teism är att man menar att framtiden är delvis öppen.

Ingen anhängare av öppen teism hävdar att allting som sker i framtiden är öppet. Det enda man menar är att inte allting är hugget i sten. Det är ingen som förnekar profetior eller att Gud har bestämt en del saker som kommer ske i framtiden. Men framtiden är inte helt stängd utan delvis öppen.

Ett bra exempel på vad som inte är hugget i sten är om enskilda människor blir frälsta eller inte. Öppen teism menar att det är en öppen fråga som påverkas av val som enskilda människor gör i sin egen tid.

Clark Pinnock (1937–2010), professor i teologi vid McMaster Divinity College i Hamilton, Kanada, skriver i sin bok Most Moved Mover: ”Hur ska nationerna bli evangeliserade om vi inte förkunnar? Vi bär ansvaret för mycket som har blivit fel i världen och vi kan vara en del av lösningen. Såväl mänskliga val som gudomliga val påverkar historiens riktning. Människors lydnad är viktigt om Guds syften ska kunna förverkligas. Vi kan avgöra om någonting eller ingenting händer. Våra handlingar kan påverka en annan människas relation med Gud. Det finns en nivå av personligt ansvar i Öppen teism som saknas i konventionell teism.” (Sidan 169, min översättning.)

Predestinationsläran i den konventionella teologin leder i praktiken till fatalism. Enligt den är allt som sker hugget i sten och ingen kan ändra på vad som redan är bestämt att ske. Vad någon enskild person vill eller väljer i sin egen tid spelar ingen roll.

Detta är den teologiska grund som kristenheten i väst står på i dag, och därför borde det inte förvåna någon att intresset bland kristna för att be, evangelisera eller söka Gud är så svagt som det är. Det spelar ju ändå ingen roll vad någon gör.

Pinnock menade att konventionell teism brottas med fatalism. Fatalism och predestination är inte samma sak, det ena är opersonligt och det andra är personligt, men den praktiska effekten av båda är densamma: alla framtida händelser är huggna i sten. Är det till exempel förutbestämt att jag ska dö i dag så kommer jag att dö, och om inte så kommer jag fortsätta att leva. Ingenting jag eller någon annan gör kan ändra på någonting över huvud taget.

Man kan förhålla sig på tre olika sätt till frågan om framtiden är öppen eller stängd. Antingen menar man att allting som någonsin sker är hugget i sten. Då är man i praktiken en fatalist. Eller så menar man att framtiden är delvis öppen. Då är man teologiskt sett en anhängare av öppen teism. Eller så har man helt enkelt inte funderat över saken och är öppen för att båda alternativ kan vara möjliga.

För mig har fördjupade studier om ämnet bidragit till en övertygelse om frågans avgörande betydelse. Detta är inte en fråga om hårklyverier. Den säger något väsentligt om Guds väsen, om mänsklighetens fria vilja, om vår möjlighet att samverka med Gud. Öppen teism ger hopp och kan bidra till att öka våra incitament att agera för att få se Guds vilja ske.

För att avslutningsvis citera Pinnock igen: ”Fundera på vad det skulle innebära för Guds frihet om allting var hugget i sten. Gud själv skulle inte kunna agera på något annat sätt än vad som var förutbestämt.” (Most Moved Mover, sid 51, min översättning.)

Fler artiklar för dig