Rätten till arbete är en mänsklig rättighet. Var och en har i egenskap av samhällsmedlem genom arbete rätt att hävda sitt människovärde och utveckla sin personlighet. Det ska förverkligas genom nationella åtgärder.
Av FN-förklaringen framgår att försörjning är en förutsättning för människovärdig tillvaro för den enskilde och dennes familj. Värdigheten inkluderar enligt EU-domstolen att kunna försörja sig för att kunna leva utanför mottagningssystemet. Mottagningsdirektivet syftar till att asylsökande ska bli självförsörjande.
Detta perspektiv saknas helt i SOU 2022:64, En ny ordning för asylsökandes boende, som för närvarande är ute på remiss.
Utredningen är i stället en storslagen uppvisning i att täppa igen alla möjligheter att undgå det regeringen beställt: att asylsökanden ska bo på Migrationsverkets boenden under hela asyltiden.
Vi är imponerade av hur väl utredaren uppfyllt uppdraget, men är oroade när människor och deras rättigheter behandlas lättvindigt i en offentlig utredning.
— Kristian Lillö och Elin Ax
Avsikten är att uppnå större kontroll över asylsökanden och därmed snabba upp asylprocessen, att underlätta utvisning av dem som inte får stanna och att anvisa dem som får stanna till lämplig kommun. Asylsökandens arbete ses som ett visserligen meningsfullt tidsfördriv, men inte tillräckligt viktigt för att få påverka effektiviteten i utvisningsprocessen. Integration av asylsökanden är enligt utredningen kontraproduktivt.
Vi är imponerade av hur väl utredaren uppfyllt uppdraget, men är oroade när människor och deras rättigheter behandlas lättvindigt i en offentlig utredning.
Regeringen har i direktivet till utredningen på förhand gjort bedömningen att boendekravet leder till minskad segregationen och förbättrade förutsättningar för integration. Direktivet har också angett vilka åtgärder som ska användas för att säkerställa att asylsökanden bor på asylboendena. Utredningens uppdrag är därför inte att utreda eller analysera, utan att föreslå hur åtgärderna ska utformas. Den är ännu ett exempel på allt svagare offentliga utredningar.
[ Många iranska konvertiter blir inte trodda av Migrationsverket ]
Utredningen innehåller ett generellt boendekrav på asylboenden och deltagande i obligatorisk samhällsintroduktion för att få dagersättning. Dagersättningen på cirka 50 kronor per familjemedlem ska räcka till mat och allt som inte är rena boendekostnader. Då utredningen befarar att incitamentet inte är tillräckligt har den också föreslagit att asylsökande som inte bor på asylboende mister rätten att arbeta.
För att säkerställa kravet föreslås att Migrationsverket ges rätt att frångå grundläggande rättssäkerhetsprinciper, göra kontroller i den asylsökandes privata utrymmen och att i praktiken döma asylsökande som missköter sig på boendet till förlust av dagersättning eller förflyttning till ett mer bevakat boende. Asylsökanden som ändå väljer att inte bo på asylboende riskerar att få ansökan avskriven om de inte är tillgängliga, eller orosanmälas för att de som föräldrar brister i sitt försörjningsansvar.
De asylsökande får lämna boendet såväl dag som natt, men endast vid enstaka tillfällen flera sammanhängande dagar. De får till exempel inte veckopendla för att kunna arbeta.
[ Daniel Berner: Sveriges system hindrar asylsökande att göra rätt för sig ]
Möjligheten för asylsökanden att bo i eget boende med bibehållna förmåner infördes 1994 och motiverades med att mottagandet skulle präglas mindre av omhändertagande och mer av ökat ansvarstagande. Ett flertal utredningar har sedan dess påvisat problemen med att asylsökande sökt sig till segregerade områden vilket försvårat integrationen. År 2020 infördes därför begränsning i vilka områden asylsökande får flytta till.
Vi noterar att utredningens argumentation om varför möjligheten till eget boende ska tas bort stödjer sig på utvärderingar som är gjorda flera år innan begränsningen. Den handlar om utanförskap, trångboddhet och dåliga förutsättningar för barn att läsa läxor. Omständigheter som vi anar också finns på asylboendena.
Vi är tveksamma till att boendekrav för att få arbeta är förenligt med EU-rätten och därmed ens tillåtet. Hur ska Sverige kunna säkerställa att asylsökande får ett faktiskt tillträde till arbetsmarknaden när asylsökanden inte får bo där deras arbete finns? Att utredningen föreslår att det ska byggas nya boenden för 800 miljoner kronor i regioner där det finns arbete är knappast en garanti för att asylsökande har möjlighet att försörja sig på annat sätt än genom dagersättning.
Vi är säkra på att förslaget inte är proportionerligt. Mycket inskränkande och rättsligt tveksamma åtgärder har föreslagits på ett tunt underlag. Utredningen beräknar att alla åtgärder tillsammans kan höja andelen asylsökanden som bor på asylboenden från ungefär 60 till 85 procent.
De mänskliga rättigheterna är en konkretisering av att värna människovärdet. Vi arbetar därför för att värna de mänskliga rättigheterna. Människovärdet och människans värdighet är ett viktigt perspektiv för oss.
