För några dagar sedan var jag på besök i Stockholm. På tåget på vägen hem till Karlstad, efter att ha strosat omkring i staden, gått ner för Drottninggatan och sett alla dessa människor – alltifrån fattiga tiggare på knä till män och kvinnor i dyra kostymkläder – började jag tänka på vår människosyn.
Utifrån kristen tro är varenda människa skapad till Guds avbild. Det är en oerhörd tanke. Något vackrare kan inte sägas om en människa. Det betyder att inför Gud har alla människor lika värde. Det spelar ingen roll om man är en högt uppsatt ledare eller en hemlös man eller kvinna. Att dessutom tänka på att Gud älskar alla dessa människor är så vackert.
Jag har dock märkt en trend som jag inte gillar. En del vill byta ut ordet värde mot värdighet. Jag tror att det är en mycket farlig väg att gå.
Jag tänker nämligen precis tvärtom. En del människor har ingen vidare värdighet i sitt liv, medan andra är väldigt värdiga och skötsamma. Däremot, när det kommer till värde har alla människor inför Gud lika värde.
Om man tror att människor har olika värde kan man ju tycka sig ha rätt att trycka ner andra.
— Sam Wohlin
Självklart är människor olika. Alla får inte samma liv och alla har inte samma förutsättningar. Vår livsinsats, åtminstone i människors ögon, kan ha olika stor betydelse och som personer känner vi olika kärlek till olika människor. Men om vi säger att människor inte har samma värde öppnar vi den dörr som historiskt har lett till slaveri, förtryck, rasism, våld, kränkningar och övergrepp. Det kan öppna dörren för ojämlikhet, för att hålla fast vid orättvisor och att inte försöka göra det bättre för dem som har det svårt.
I Apostlagärningarna 10 konstaterar aposteln Petrus att Gud inte gör skillnad på människor, och i Jakobs brev kapitel 2 står det att den som behandlar en fattig och en rik på olika sätt syndar.
[ Redan i dag formar AI vår syn på människans värde och värdighet ]
Diskussionen om lika värde eller värdighet har sitt ursprung i det engelska ordet dignity i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, en väldigt viktig text som skrevs efter andra världskriget. På svenska har dignity översatts med värde – alla människors lika värde.
Det är säkert korrekt, som en del gör en poäng av, att en direktöversättning skulle vara ”värdighet”. Men ordet värdighet på svenska är dåligt. Det är ett oklart ord som kan tolkas lite hur som helst. Dessutom räcker inte det svenska ordet värdighet till: vissa människor lever verkligen ovärdigt. Har de då inte samma värde, eller kan vi verkligen säga att alla människor har samma värdighet?
Jag har självklart inget alls emot att någon säger att vi alla har samma värdighet, om vi utgår från mänskliga rättigheter. Men om man säger att vi inte har lika värde inför Gud, då protesterar jag högt.
För om man tror att människor har olika värde kan man ju tycka sig ha rätt att trycka ner andra, av rasistiska skäl, eller utifrån chefskap. Inte att förglömma män som förtrycker kvinnor, eller det värsta av allt, att behandla en annan människa som slav. Det finns fortfarande miljoner slavar i vår värld.
Därför behöver vi höja rösten gång på gång mot orättvisor, mot våld, mot förtryck, mot krig. Tänk bara tanken att det finns 1 miljard fattiga människor. Om de har samma värde som alla andra, måste vi agera. Vad vi tror, får konsekvenser för vårt handlande.
[ Elisabeth Sandlund: Grov förenkling att byta ut människovärde mot värdighet ]
Att människor som vi känner och älskar har större betydelse eller värde för oss som individer än någon vi inte känner kan man förstås hävda. Liksom man kan föra ett teoretiskt resonemang om människor utifrån betydelse i samhället eller för landet.
Men sådana argument gäller inte inför Gud. Inför honom spelar det ingen roll om vi är man eller kvinna. Fattig eller rik. Om vår hudfärg är svart eller vit. Vi är alla människor, skapade och älskade av Gud. Om alla är skapade till Guds avbild kan inte människovärdet vara olika för olika människor. Gud älskar alla människor.
Därför ska vi kämpa för mänskliga rättigheter. Därför ska vi kämpa för jämlikhet. Därför ska vi älska varandra. Vi har samma ursprung.
Så tänkte jag på väg hem med tåget till min älskade stad. Och jag skulle önska att vi gjorde mer för dem som har det svårt. Det kunde ha varit du eller jag.
(En version av den här texten har tidigare publicerats av Sam Wohlin på Facebook)
