Söndagsskolan har inte spelat ut sin roll understryker Gustaf Nyström i en debattartikel i Dagen. Detta efter att Dagen gjort ett dokument med rubriken Har söndagsskolan spelat ut sin roll? Är det innehållet i dokumentet eller den triggande rubriken som Nyström reagerar på? Ingenting i artikeln säger nämligen att söndagsskolan inte längre är viktig.
Både Nyström och jag arbetar inom kyrkliga barn- och ungdomsorganisationer där söndagsskola är ett av kärnuppdragen. Både Pingst ung och ELM Syd är med i det ekumeniska nätverket Jesus till barnen där vi på ett berikande sätt får diskutera och brottas med frågorna kring hur vi ger Jesus vidare till barnen.
Jag är tacksam att Nyström lyfter frågan om söndagsskolans existens och innehåll och håller med honom i mycket, men hoppas också kunna ge ytterligare reflektioner. När vi människor ifrågasätts i hjärtefrågor reagerar vi. Första reaktionen är ofta att försvara eller fly, men utmaningen är att gå vidare till reflektion, att ta till sig kritik, utvärdera och omforma.
Å ena sidan uppfattar jag Nyströms artikel som en försvarsreaktion för att stå upp för alla kämpande söndagsskolledare, å andra sidan försöker han reflektera över vad som behöver förändras i söndagsskolan. I den reflektionen tror jag han missar målet.
Det är ett misstag att tona ner betydelsen av kunskap på det sätt som Nyström gör.
— Sofia Ödman
Precis som Nyström skriver är söndagsskolan inte tillräcklig – kyrkan måste stötta hemmen så att de kan ge tron vidare till sina barn. Detta är ett centralt perspektiv som jag tyckte saknades i Dagens dokument. Om söndagsskolans roll och räckvidd förändrats, vad behöver vi då göra i stället? Kyrkan behöver hjälpa föräldrarna att prata tro i hemmet, så att vi går från att hemmen kompletterar kyrkan till att kyrkan kompletterar hemmen.
Som församlingar måste vi hjälpa föräldrar att växa i lärjungaskap, hjälpa dem i hur de kan prata om tron med sina barn och ge dem resurser för vad de kan prata om. Här har Pingst ung föregått med ett gott exempel i sitt Sida vid Sida-projekt. Också i nätverket Jesus till barnen jobbar vi ständigt med frågor kring hur både kyrka och hem kan hjälpa barnen till ett livslångt lärjungaskap.
Men för att gå tillbaka till att reflektera över söndagsskolan: Nyström menar att det viktigaste är att ge barnen utrymme för att möta Gud, inte söndagsskolans namn, form eller metoder. Det håller jag helt med om. Däremot är det ett misstag att tona ner betydelsen av kunskap på det sätt som Nyström gör.
Biskop Sören Dalevi menade i Dagens dokument att den bristande kunskapen om Bibeln hos yngre generationer är en ödesfråga för kyrkan. Ändå väljer Nyström att inte betona kunskap utan upplevelser. Jag tror att vi behöver ge barnen mer i söndagsskolan, både kunskap och upplevelser, inte mindre.
Den norske forskaren Erling Birkedahl har i sina studier om vad som får unga att stanna kvar i tron sett att unga behöver gemenskap med andra kristna, de behöver få erfara Gud och de behöver intellektuellt få utmanas och förkovra sig. Alla tre bitarna behövs, annars är risken stor att tron faller isär. Det är till och med så att om det varit tonvikt på det kognitiva men brustit i det sociala och emotionella är det större chans att bli kvar i tron än om det kognitiva brustit. Inte för att det är kunskap som gör mig kristen, men för att kunskapen skapar möjligheter för möten med Jesus och hjälper mig att förstå min egen tro och andras.
Det är vidare inte farligt med lärande eller fult att kalla saker skola. Att tänka att barnen inte ska behöva gå i skolan på söndagar är en snedvriden bild av vad vi människor är skapade till. Lärande är positivt – det är en del av vårt skapelseuppdrag att utforska och lära oss mer om jorden, oss själva och Gud.
Unga behöver gemenskap med andra kristna, de behöver få erfara Gud och de behöver intellektuellt få utmanas och förkovra sig. Alla tre bitarna behövs.
— Sofia Ödman
[ Frida Park: Ge kyrkornas barnverksamhet högre status ]
Söndagsskolan behöver få ett större teologiskt djup, inte mindre. Här har vi som jobbar på regional eller nationell nivå ett viktigt uppdrag att främja fortbildning för söndagsskolledare. Hur kan ledarna få lära sig mer av Bibeln? Hur hjälper vi dem att växa i lärjungaskap? Hur kan de få en större pedagogisk fingertoppskänsla för hur man berättar och samtalar om Bibeln och evangeliet tillsammans med barnen?
Under flera år har jag läst teologi vid olika lärosäten, just med syfte att bli bättre på att undervisa barn och unga. På Sveriges teologiska högskolor finns i stort sett inga kurser som riktar sig mot dessa åldersgrupper. Varför är det så? Min dröm är att det ska finnas både kortare och längre utbildningar för alla, både ideella och anställda, som vill undervisa barn i kyrkan. Det finns enstaka guldkorn – låt oss jobba för att de ska bli fler!
Avslutningsvis är det intressant att Nyström funderar kring om söndagsskolan hängt med i utvecklingen i samhället – har vi vågat utveckla verksamheten, så som till exempel skolan gjort? Det märkliga är att Sveriges elever gått mot allt sämre resultat i skolan, inte bättre. Inte vill vi se samma utveckling i söndagsskolan?
Låt oss ge barnen Bibelns berättelser, enkelt berättade utan att tumma på teologiskt djup, i gemenskap med andra och med erbjudande om en levande relation med Jesus!
[ Magnus Sternegård: De fyra grunderna för kristen barnverksamhet ]
