Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelas i år biologen Svante Pääbo för hans arbete med att kartlägga arvsmassan från neandertalare och hans nya rön om människans evolution. I samband med offentliggörandet av pristagaren har det hörts röster, kanske förstärkta av det faktum att priset kom så snart efter den nationella upprördheten över SD-politikern Julia Kronlids tvivel på evolutionsteorin giltighet, om att Pääbos forskning bevisar densamma. Så är inte fallet. Vad Pääbos forskningsresultat däremot visar är att neandertalarna var människor som vi, homo sapiens, inte förmänniskor i en tänkt evolutionär utveckling från apa till människa.
Svante Pääbo var den som först kunde visa att neandertalmänniskan och nutidsmänniskan fått barn tillsammans och därmed bevisligen tillhör samma art. Detta uppseendeväckande forskningsresultat hälsades med stor glädje av världens alla kreationister, något Pääbo också nämner i sin bok Neandertalmänniskan: På spaning efter försvunna gener. Fyndet bekräftade nämligen precis vad skapelsetroende alltid hävdat: att neandertalare var människor.
Tillsammans med sitt team på över 50 vetenskapsmän publicerade Pääbo år 2010 den första nästan helt kompletta kartläggningen av neandertalarnas arvsmassa. Avhandlingen som offentliggjordes i maj 2010 publicerades i tidskriften Science. Resultaten var närmast chockerande i evolutionistiska kretsar.
När Pääbo jämförde neandertalarens DNA med den moderna människans visade det sig att många nu levande människor, framför allt européer och asiater, bär på anlag från denna utdöda kusin. 1–4 procent av den moderna människans gener kommer från neandertalarna (med undantag av människor som härstammar från den afrikanska kontinenten).
Med Svante Pääbos forskningsresultat i ryggen kan vi i dag konstatera att neandertalarna bara var en variant i den mänskliga familjen.
— Johnny Bergman
Svante Pääbo var beredd på att forskningsresultaten skulle väcka stort uppseende och leda till kontroverser. Eftersom han hade kommit till samma slutsatser tre gånger och använt sig av tre olika sätt för att närma sig frågan kände han sig dock trygg i sin slutsats. När Pääbos forskningsteam jämförde nutidsmänniskan och neandertalmänniskan fann man en överraskande stor likhet. Hela 99,7 procent av neandertalarens DNA är identiskt med nutida människors. Efter denna upptäckt har en del museer på senare tid börjat avbilda neandertalmänniskan med ett mer nutidsliknande utseende och har gett henne ljusa ögon, rött hår och ljus hy med fräknar.
I sin bok Neanderthal Man: In search of Lost Genomes (2014) berättar Svante Pääbo: “Många anser att om en grupp organismer kan producera fertil avkomma med varandra, då hör man till samma art. Ur det perspektivet har vi visat att neandertalarna och den moderna människan tillhör samma art.” För den som växte upp med den undervisning och de bilder som läroböckerna i biologi presenterade på 1960-talet och några decennier framåt, där neandertalarna avbildades apliknande och djuriska, känns nog detta som något helt annat.
[ Julia Kronlid (SD): Man ska ha rätt att vara kristen utan att bli ifrågasatt som person ]
Tack vare evidensen från modern genetik omkullkastas nu fossilforskarnas sedan länge etablerade syn på neandertalarna. Hur många andra av de så kallade “förmänniskorna” kommer att gå samma öde till mötes? Svante Pääbo har också uttalat sig kritiskt om paleontologin (vetenskapen om förhistoriskt liv samt organismers evolution) i en frispråkig intervju i tidningen Edge:
“Som en outsider till paleontologer blir jag ofta ganska förvånad över hur mycket forskare kivas inom paleontologin. Och jag funderar över varför det är så. Varför har vi inte så häftiga slagsmål inom till exempel molekylärbiologi? Jag antar att anledningen är att paleontologi är en vetenskap som är ganska fattig på data. […] Det är nästan som inom politiken att du bara kan vinna genom att på något sätt skrika högre än den andra personen och låta mer övertygande.”
Mer än 150 år efter det första fyndet av neandertalmänniskan har man nu vänt sig till DNA i stället för att förlita sig på fossilerna. Med Svante Pääbos forskningsresultat i ryggen kan vi i dag konstatera att neandertalarna bara var en variant i den mänskliga familjen. Både neandertalarna och nutidsmänniskan levde samtidigt, gifte sig med varandra, arbetade tillsammans och ibland till och med begravdes tillsammans.
De som hävdar att nobelpristagaren Pääbos forskning bevisar evolution av apa till människa drar alltså felaktiga slutsatser. Pääbos forskning visar snarare det motsatta: Att den utdöda neandertalaren som evolutionister länge hävdat var en “förmänniska” i stället var just människa, inget mellanled.
[ Dokument | Göran Schmidt, Genesis: Har inga problem med att jorden är 6 000 år ]
