Den 18 maj sker den första valomgången i ärkebiskopsvalet. Då kommer alla röstberättigade i Svenska kyrkan att kunna välja mellan fem kandidater. Om någon av dessa kandidater får över 50 procent av rösterna i första valomgången kommer den personen att vigas till nästa ärkebiskop för Svenska kyrkan den 4 december.
Den blivande ärkebiskopen står inför många olika utmaningar. En knäckfråga är hur vi som kyrka ska behålla medlemmarnas engagemang under en längre tid. En annan hur vi rustar våra barn och unga att bära kyrkan. Då Svenska kyrkan inte kommer kunna ha lika många anställda framöver är det viktigt att fler ideella krafter rustas att kunna bära församlingen, och detsamma gäller för att lyckas bygga större gemenskaper. En vidgad gemenskap lokalt stärker kyrkan nationellt.
Ett av de främsta sätten att komma i kontakt med kyrkan är genom sociala kontakter. När fler personer får möjlighet att möta kyrkan breddas gemenskapen, och de missionerande rösterna blir fler. En naturlig följd av detta blir att fler får möjlighet att upptäcka sin tro och vara en del av en gemenskap i Kristus. På detta sätt kan kyrkans minskade resurser bli en möjlighet. Nästa ärkebiskop måste vilja och våga driva frågor om hur vi rustar våra medlemmar att tillsammans bära kyrkan. Svenska kyrkans unga kan inte göra detta själv. Vi behöver stöd och initiativ av ärkebiskopen att tillsammans möta utmaningar.
Att nästa ärkebiskop ser Svenska kyrkans unga som en självklar del i Svenska kyrkan är viktigt för att tillsammans möta de utmaningar kyrkan står inför. Trots allt vill Svenska kyrkans unga och Svenska kyrkan samma sak: att människor ska komma till tro, att kristna gemenskaper ska bildas och fördjupas och Guds rike utbredas.
Att Svenska kyrkans förutsättningar förändras behöver inte endast vara negativt.
— Debattörerna
Ärkebiskopen är den person som har möjlighet och bär ett ansvar att samla våra stift. Att möta utmaningar är inget man gör själv. Därför är det viktigt att nästa ärkebiskop kan samla alla stift och församlingar. Ärkebiskopen måste både sträva efter enhet i kyrkan och samtidigt beakta församlingarnas egen bestämmanderätt och unicitet.
Lyckas inte nästa ärkebiskop och biskoparna verka för att ena vår kyrka och samtidigt respektera församlingarnas självbestämmanderätt finns risk för att folk stöts ur Svenska kyrkan. Att personer känner att de inte får plats i den kristna gemenskapen eller att kyrkan splittras i flera mindre samfund. En enande ärkebiskop är avgörande för Svenska kyrkans överlevnad. Utan folk som kan bära kyrkan finns det en risk att vi tappar gemenskapen i Kristus.
I dagens samhälle finns ett stort behov av att stärka den existentiella folkhälsan. Att finna meningsfullhet i livet är något många personer brottas med, speciellt unga. Samtidigt tycks platserna i samhället där barn och unga kan prata om meningsfullhet och existentiella frågor minska.
Att kyrkan har en expertkunskap som bör beaktas i den offentliga debatten men som tyvärr faller mellan stolarna med jämna mellanrum är beklagligt. Speciellt när kyrkan har många av de verktyg som behövs för att stärka ungas existentiella välbefinnande. Därför ser vi det som ytterst viktigt att nästa ärkebiskop tydligt lyfter dessa frågor.
[ Martin Modéus fick flest röster i ärkebiskopsvalets första runda ]
En ärkebiskop är “den främste bland jämlikar”, men vad betyder egentligen detta? Ärkebiskopen är ett tydligt ansikte utåt för Svenska kyrkan och förväntas kunna ta snabba ställningstaganden i svåra situationer. Konsten att möta samhällets förväntningar och kyrkans behov av att vara en enande gemenskap i samhället är inget lätt jobb.
Vi förväntar oss att nästa ärkebiskop vågar ta svåra ideologiska ställningstaganden och kan vara en stark röst i samhällsdebatten. Att kunna vara skarp och tydlig när det behövs är viktigt, att vara en stark röst för kristen tro i ett sekulärt Sverige. För att ena kyrkan och vara en god företrädare i ekumeniska sammanhang tror vi att vägen framåt går via dialog. Ärkebiskopen behöver bejaka de åsikter som finns inom Svenska kyrkan och den världsvida kyrkan.
Vi ber för att nästa ärkebiskop ser Svenska kyrkans unga som en essentiell del av Svenska kyrkan. Tillsammans bygger vi kyrka och då måste alla delar inkluderas i gemenskapen. Svenska kyrkans unga vill vara en självklar del i kyrkan och hoppas därför att nästa ärkebiskop vågar göra ett tydligt ideologiskt ställningstagande för barn och unga, och främst för Svenska kyrkans unga.
Nästa ärkebiskop har många utmaningar att ta sig an i egenskap av ledare för en kyrka i förändring. Men han eller hon får också en stor mångfald av möjligheter. Att Svenska kyrkans förutsättningar förändras behöver inte endast vara negativt.
Ungdomar måste få vara en tydlig och naturlig del av Svenska kyrkan. Vi behöver tillsammans bygga en kyrka där gemenskapen står i centrum. En kyrka som är inkluderande och som bejakar den lokala variationen, men som samtidigt tydligt strävar efter att vara en enande gemenskap. Så är vi fastän många en enda kropp ty alla får vi del av ett och samma bröd.
