I pandemins spår blev många personer i Sverige arbetslösa, men arbetslösheten var redan skyhög innan pandemin. Ser man på SCB:s senaste siffror så är drygt 479 000 personer arbetslösa i dag. En grupp som har haft det svårast är personer födda utomlands, vilket också ger följder i form av att man inte integreras in i det svenska samhället.
För att lösa detta menar flera partier att språkkrav är en nyckel till integration och självförsörjning. Nu har regeringen tillsammans med samarbetspartierna enats om att införa språkkrav för personer som söker medborgarskap i Sverige. Men det lär dröja till 2025 innan det blir verklighet.
Den försämrade integrationen kan också kopplas till skolor i utanförskapsområden. Majoriteten av föräldrarna till barn som går i dessa skolor är födda utomlands, ofta talar de bristfällig svenska samt har bristande kunskaper om vilka rättigheter och skyldigheter föräldrar i det nya landet Sverige har.
När föräldrarna inte upplever sig ha kontroll över barnets uppfostran kan de känna sig maktlösa. Detta kan bidra till att deras barn riskerar att umgås med kriminella ungdomar och/eller förlora fokus på skolan. Det bidrar i sin tur till att skolan kan få ett ökat problem med trygghet och stök i klassrummen. Elever såväl som lärare drabbas hårt av detta. Därför måste föräldrarna bli mer engagerade i vad som händer i skolan.
En skola vände på de dåliga skolresultaten genom att föräldrarna fick närvara på lektionerna. Förutom bättre skolresultat ledde det också till att det blev lugnare i klassen. Det finns en intressant studie gjord i Nya Zeeland, där psykologen Jesse M Bering utförde ett experiment med två barngrupper på en skola. Experimentet gick ut på att båda grupperna fick göra en poängjakt. I den ena gruppen sa psykologen att barnen inte fick fuska men att ingen vuxen övervakade poängjakten. Det visade sig att barnen hade fuskat till sig poäng.
I den andra gruppen sa psykologen samma sak, men lade till att rummet var övervakat av en magisk osynlig fe som barnen inte kunde se – hon kunde däremot se dem. Resultatet blev häpnadsväckande: Inget av barnen fuskade.
Men hur löser man bäst arbetslösheten, integrationen och problemen i skolan praktiskt? Vi kan slå alla tre flugor i en smäll.
Genom att anställa långtidsarbetslösa föräldrar som extra trygghetspersonal i skolan kan skolresultaten bli bättre, samtidigt som de utlandsfödda svenskarna integreras och får arbetslivserfarenhet. Föräldrarna kommer närmare det svenska samhället samtidigt som vi får en lugnare skola med bättre skolresultat.
Detta är en enkel men praktisk lösning som hjälper människor på individnivå – men också samhället i stort. Med gemensamma krafter kan vi lösa en stor del av våra samhällsproblem.
