Francis S Collins bok “Evolutionens Gud” fick den 15 september gott betyg av Pekka Mellergård på kultursidorna. Då jag närmar mig boken med öppet sinne slås jag dock av Collins försök att passa in Guds ord i evolutionsparadigmet, och att absolut inte göra tvärtom. Alltså att passa in vetenskapen efter Guds ord.
Det senare påstås ju ofta vara vetenskapsfientligt och fanatiskt. Men om Bibeln fortfarande är Guds pålitliga ord för kristenheten, borde det då inte vara bibelfientligt och fanatiskt att passa in Bibeln i vetenskapliga teorier som motsäger Bibeln?
Collins stycken omintelligent design (ID) som dålig teologi med en klantig skapare utgår till exempel inte från teologi och bibeltrohet, utan just från vetenskapliga teorier, som inte alls har något syndafall eller en världsvid och omvälvande syndaflodskatastrof i sina beräkningskalkyler. På detta vis tar sig Collins runt den bibeltrogna kreationismen. Det jag saknar i boken är just teologiska reflektioner kring kreationism och på teistisk evolution.
Vad händer om man utgår från Bibeln? Är den grymma evolutionsprocessen där det svaga slås ut av det starka möjlig för en god Gud att använda sig av? Om utgångspunkten är Bibeln med berättelsen om människans fall, förbannelsen av jorden, förvisningen från paradiset, G uds plan för att återköpa människan, Jesus försoningsdöd för människans synder, och Guds rike, så uppfattar jag evolutionen som en onödig teori och dessutom rent motsägande för en kristen bibelläsare.
I Guds rike finns ingen död eller utslagning. I Uppenbarelseboken ser Johannes återkomsten av livets träd. Människan har kommit tillbaka till den fullkomliga gemenskapen med Gud. Naturen är åter ett paradis. Vi verkar inte vara vid detta hopp ännu, utan befinner oss i en fallen värld med en avvecklad natur, och man skulle snarare tala om "devolution".
Att det i biologin finns upptäckter om cellens förlorade egenskaper och förlorad information, det vill säga avveckling, tar Collins tyvärr inte upp. Men dessa teorier är undanskuffade eftersom de inte heller passar in i evolutionsparadigmet.
